Gå till innehåll
svg_commentsatlicons_arrow-11atlicons_arrowsvg_facebooksvg_linkedinatliconssvg_mailatlicons_menuatlicons_molnigtsvg_playsvg_searchatliconssvg_twitteratlicons_facebook_f

Elin Bergström

Bondebloggen

Bondebloggen 17 februari

Nej, vi diskuterade inte järnrör.

God eftermiddag och tack för engagemang, tankar och feedback kring mitt förra inlägg. Många läste och kommenterade och vi har fått många tillfällen att resonera kring politik och öppenhet, både här hemma i familjen och tillsammans med andra i vår närhet.

Jag vill bara berätta, eller ska man säga förtydliga, att det inte var något enkelt beslut att ta emot besök från ett kontroversiellt riksdagsparti. Som vi dessutom står väldigt långt ifrån politiskt.

Vi blev kontaktade av en lokal representant för Sverigedemokraterna och funderade ordentligt på hur vi skulle ställa oss till frågan om ett studiebesök. Vi har diskuterat värdegrund och demokrati. Vi har resonerat om huruvida det kommer något produktivt ur att ta emot SD´s partiledare på gården eller inte. Vi har funderat på om det är skadligt, om vi bidrar till något dåligt och vilka följderna skulle kunna bli.

Som ni vet tackade vi ja till slut och vi känner fortfarande att det var rätt.

Som jag berättade innefattade besöket gårdsvisning, matprat, landsbygdsfrågor, djurvälfärdsfrågor och mycket annat. Vi berättade även om vilken stor tillgång vår tidigare praktikant från Egypten var för oss medan han var här. Och hur vi upplever att människor från andra delar av världen kan tillföra mycket kunskap och nya synsätt, både i vår bransch och på andra ställen.

Men nej, det blev inga heta debatter om invandring, nazism, SD’s historia eller järnrör.

Vissa tycker att vi hade ett ansvar att ta de diskussionerna. Jag respekterar den åsikten.

Den här gången pratades det om företagande och landsbygd. Om livsmedelsstrategin, jordförvärvslagen och landets krisberedskap. Bland annat.

Det betyder dock inte att vi på något sätt låtsades att vi sympatiserar med SD’s politik. Vi gjorde ingen som helst hemlighet av att vi inte tillhör deras väljarkår.

Jag tror självklart inte att SD kommer att ändra sitt partiprogram efter besöket på Nysäter Lantbruk. Jag tror inte att de hade gjort det om vi tagit upp de där heta debattämnena jag nämnde heller.

Något som däremot har hänt efter besöket är att vi har fått ett flertal tillfällen att diskutera politik och värdegrundsfrågor med människor i vår närhet. Att vi tog emot Jimmie Åkesson ledde omedelbart till samtal. Bra samtal! Både om landsbygdsfrågorna men framför allt om det andra; invandringen, allas lika värde, extrempolitik.

Jag tror att det är just här man kan göra störst skillnad.

Jag tror att man måste öppna för sunda diskussioner i vardagen för att komma någon vart. För att nå förståelse, ompröva åsikter och krossa fördomar. För att extrema partier inte ska få verka i tysthet.

Nära två av tio personer i vårt postnummerområde röstade på SD i valet 2014. Två av tio. Alltså en av de fem jag står i  kön med på Ica Kovland. Nio av de fyrtiosex föräldrarna i klassen med tjugotre elever. Två av de tio gästerna på Evans pizzeria.

Men väldigt få är öppna med sina åsikter. Väldigt sällan ges tillfällen att diskutera, ifrågasätta och genomlysa. Det skrämmer mig. Att vi pratar för lite. Att vi inte öppnar upp och bemöter varandra tillräckligt. Att SD’s väljarstöd ökar i det tysta.

Denna fredag vilar jag i vetskapen att fler samtal har genomförts sedan Jimmie Åkesson var här. I alla fall hos oss och med människor omkring oss.

 

 

 

 

 

 

 

 

Till toppen