{"id":6460,"date":"2021-03-16T21:50:51","date_gmt":"2021-03-16T20:50:51","guid":{"rendered":"https:\/\/blogg.atl.nu\/abbotnas-sateri\/?p=6460"},"modified":"2021-03-16T21:51:55","modified_gmt":"2021-03-16T20:51:55","slug":"frostmorgon-pa-vetet","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/blogg.atl.nu\/abbotnas-sateri\/2021\/03\/16\/frostmorgon-pa-vetet\/","title":{"rendered":"Frostmorgon p\u00e5 vetet"},"content":{"rendered":"

Nu verkar det ju som att v\u00e4derprognosen g\u00e4llande v\u00e5rv\u00e4der st\u00e4mmer. D\u00e4rf\u00f6r h\u00e5ller v\u00e5ran plan att nu k\u00f6ra \u00f6ver allt v\u00e5rat vete med en f\u00f6rsta kv\u00e4vesv\u00e4ng. B\u00e4righeten finns p\u00e5 f\u00e4lten, men det \u00e4r lite kladdigt p\u00e5 ytan, s\u00e5 som vanligt k\u00f6r vi f\u00f6rsta sv\u00e4ngen p\u00e5 nattfrost.\u00a0<\/strong><\/p>\n

Tidig kv\u00e4vegiva<\/h3>\n

I v\u00e5ran kv\u00e4vestrategi ing\u00e5r det att vi delar upp huvudgivan p\u00e5 tre tillf\u00e4llen.<\/strong> En tidigt startgiva med Axan (27-4) ca 54 kg N\/ha, en giva med NS 21-24 100 kg\/ha och sedan resten av huvudgivan med Axan, hur stor vi nu v\u00e4ljer att den ska vara beroende lite p\u00e5 f\u00f6ruts\u00e4ttningarna. Att dela upp den passar oss v\u00e4ldigt bra och vi ser stora vinster med det, p\u00e5 flera s\u00e4tt. Det h\u00e4r med att k\u00f6ra en tidigt giva vet jag att det finns mycket olika \u00e5sikter om. Vi har gjort det f\u00f6r att vi ser ett positivt resultat av det. Inte minst s\u00e5 \u00e4r det en v\u00e4ldigt bra f\u00f6rs\u00e4kring om det blir f\u00f6rsommartorrt, som det i regel blir h\u00e4r. Vi vill allts\u00e5 vara s\u00e4kra p\u00e5 att f\u00e5 ner kv\u00e4vet i marken och till vetet, s\u00e5 det inte bara ligger och skrumpnar i ytan.<\/p>\n

\"\"
Tidigt morgon och tidig giva.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
K\u00f6r in i soluppg\u00e5ngen<\/figcaption><\/figure>\n

 <\/p>\n

Risker<\/h3>\n

Sj\u00e4lvklart finns det ju risker, precis som alltid n\u00e4r vi k\u00f6r g\u00f6dning.<\/strong> Den st\u00f6rsta risken jag ser \u00e4r om vi skulle f\u00e5 en bl\u00f6tare period s\u00e5 risk f\u00f6r denitrifikation finns, eller om ett riktigt h\u00e4ftigt v\u00e5rregn skulle dyka upp och spola iv\u00e4g kv\u00e4vet. Nu verkar det inte vara n\u00e5gra m\u00e4ngder nederb\u00f6rd i sikte, faktiskt inga alls enligt prognosen just nu. Det ihop med att vi redan har torrt i marken g\u00f6r att jag bed\u00f6mer risken f\u00f6r f\u00f6rlust som v\u00e4ldigt liten. Ska denitrifikationen ta fart beh\u00f6vs det ju bl\u00f6ta, syrefattiga och varma f\u00f6rh\u00e5llanden, det tycker jag inte att vi har nu. Allts\u00e5 \u00e4r chansen f\u00f6r succe st\u00f6rre \u00e4r risken f\u00f6r katastrof. F\u00f6r att \u00e4nd\u00e5 h\u00e5lla ordentlig koll p\u00e5 hur detta kv\u00e4vet anv\u00e4nds, s\u00e5 till\u00e4mpar vi sj\u00e4lvklart nollrutor. Vi kommer att g\u00f6ra ytterligare nollrutor f\u00f6r n\u00e4sta spridning, samtidigt som vi sj\u00e4lvklart inte sprider i nuvarande nollrutor. P\u00e5 det s\u00e4ttet ska vi kunna m\u00e4ta effekten av detta kv\u00e4ve. D\u00e5 kan vi kontrollera oss sj\u00e4lva.<\/p>\n

H\u00e4r dundrar jag fram:<\/p>\n