{"id":403,"date":"2019-12-31T07:01:48","date_gmt":"2019-12-31T06:01:48","guid":{"rendered":"http:\/\/blogg.atl.nu\/det-grona-guldet\/?p=403"},"modified":"2019-12-31T07:01:48","modified_gmt":"2019-12-31T06:01:48","slug":"hallbart-skogsbruk-del-2-hog-biologisk-mangfald","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/blogg.atl.nu\/det-grona-guldet\/2019\/12\/31\/hallbart-skogsbruk-del-2-hog-biologisk-mangfald\/","title":{"rendered":"H\u00e5llbart skogsbruk del 2 – H\u00f6g biologisk m\u00e5ngfald"},"content":{"rendered":"

I f\u00f6rra inl\u00e4gget beskrev jag mina tankar kring ett h\u00e5llbart skogsbruk i stort. Nu \u00e4r det dags att f\u00f6rdjupa oss i de sex olika delarna, d\u00e4r del ett \u00e4r h\u00f6g biologisk m\u00e5ngfald. H\u00e4r kan man naturligtvis diskutera fram och tillbaka vad h\u00f6g biologisk m\u00e5ngfald \u00e4r. Ett roligt exempel p\u00e5 hur sv\u00e5rt det \u00e4r att definiera detta h\u00e4nde under H\u00f6stexkursionen 2018. D\u00e5 var Sveaskog markv\u00e4rd och exkursionen skedde i trakterna runt Mal\u00e5, utanf\u00f6r Lycksele. Peter Bergman, naturv\u00e5rdschef p\u00e5 Sveaskog och mycket kompetent och karismatisk, gjorde en presentation ute i skogen. Han st\u00e4llde fr\u00e5gan vilka som var positiva till h\u00f6g biologisk m\u00e5ngfald och genast \u00e5kte hundratals h\u00e4nder upp i luften, bl a mina. Sedan st\u00e4llde han f\u00f6ljdfr\u00e5gan, n\u00e4mligen vilka kan definiera vad h\u00f6g biologisk m\u00e5ngfald \u00e4r? D\u00e5 var de flesta h\u00e4nder nere, mina bl a.<\/p>\n

Ett bra och stort steg mot biologisk m\u00e5ngfald \u00e4r att anl\u00e4gga blandskog, det vill s\u00e4ga en skog som inneh\u00e5ller max 70% av ett tr\u00e4dslag och enligt den definitionen \u00e4r cirka 28% av skogarna i Sverige blandskogar, enligt Skogsstyrelsen. Eller annorlunda uttryckt, 72% \u00e4r inte blandskogar och det \u00e4r en on\u00f6digt h\u00f6g siffra tycker jag. Blandskogar har, f\u00f6rutom att den ger en h\u00f6gra biologisk m\u00e5ngfald, m\u00e5nga andra f\u00f6rdelar ocks\u00e5. Risken f\u00f6r olika skador minskar med en blandskog, till exempel \u00e4r en blandskog stabilare mot storm, mot brand, mot insektsangrepp, mot r\u00f6tspridning och betning. Man f\u00e5r en ljusare och trevligare skog, som ocks\u00e5 inneh\u00e5ller en mer levande f\u00e4ltskikt (j\u00e4mf\u00f6rt med ren granskog) d\u00e4r bl\u00e5b\u00e4rsris, lingonris och ljung kan v\u00e4xa vilket ger mat till kl\u00f6vviltet. Och s\u00e5 p\u00e5st\u00e5r jag att tallens kvalitet blir h\u00f6gre i ett blandbest\u00e5nd j\u00e4mf\u00f6rt med ett rent tallbest\u00e5nd.<\/p>\n

\"\"
R\u00f6jning av l\u00f6v i blandskog<\/em><\/figcaption><\/figure>\n

Det mesta av de h\u00e4r f\u00f6rdelarna \u00e4r ganska intuitiva tycker jag f\u00f6rutom att tallens kvalitet blir h\u00f6gra i ett blandbest\u00e5nd, det \u00e4r en mera empirisk uppt\u00e4ckt som antagligen h\u00e4nger samman med att man f\u00e5r ett annorlunda mikroklimat (fuktigare och m\u00f6rkare) som i sin tur skyndar p\u00e5 kvistrensningen p\u00e5 tallen.<\/p>\n

Den som vill djupdyka i detta och l\u00e4sa in sig p\u00e5 hard facts fr\u00e5n forskningen, kan jag rekommendera denna l\u00e4sning, en publikation fr\u00e5n Future Forest:
\nReplacing monocultures with mixed-species stands: Ecosystem service implications of two production forest alternatives in Sweden<\/a><\/p>\n

Metoden som vi anv\u00e4nder f\u00f6r att anl\u00e4gga en blandskog \u00e4r oftast (inte alltid) genom att:
\n1) Avverka p\u00e5 vintern och l\u00e4mna kvar fr\u00f6tallar (ca 40\/ha)
\n2) L\u00e5t GROT ligga kvar s\u00e5 den barrar av och l\u00e4mnar n\u00e4ring
\n3) K\u00f6r ut GROT sen h\u00f6st
\n4) Markbereda (om marken \u00e4r s\u00e5dan) sen h\u00f6st
\n5) Plantera gran 1250 – 2500 st\/ha beroende p\u00e5 b\u00f6rdighet. Vi brukar \u00e4ven plantera lite Sibirisk l\u00e4rk i de b\u00f6rdiga delarna och g\u00e4rna n\u00e4ra v\u00e4g om det finns.
\n6) S\u00e5 tall (ca 300g tallfr\u00f6\/ha)
\n7) Kontrollera fr\u00f6s\u00e5dden efter cirka tre veckor och komplettera vid behov. Sikta p\u00e5 minst 8 000 – 10 000 plant\/ha, d\u00e5 klarar man lite betning fr\u00e5n kl\u00f6vviltet.
\n8) Sl\u00e4pp fram l\u00f6v i lagom m\u00e4ngd.<\/p>\n

\"\"
Statistik fr\u00e5n Skogsstyrelsen<\/em><\/figcaption><\/figure>\n

B\u00e5de naturlig f\u00f6ryngring och s\u00e5dd \u00e4r tv\u00e5 metoder som minskar, p\u00e5 bekostnad av plantering, i Sverige, se ovan diagram fr\u00e5n Skogsstyrelsen. Vi tycker kombinationen naturlig f\u00f6ryngring, plantering och s\u00e5dd \u00e4r bra men om man vill f\u00f6renkla det hela kan man ju st\u00e4lla fr\u00f6tallar och sedan plantera gran under i en markberedning. L\u00f6vet f\u00e5r man automatiskt. D\u00e5 f\u00e5r man ocks\u00e5 en fin blandskog och minskar ett moment.<\/p>\n

Finns det n\u00e5gra nackdelar med blandskog? Ja, det kr\u00e4ver lite mera planering och arbete l\u00e4ngs v\u00e4gen. Och i varje fas av skogens cykel m\u00e5ste man arbeta aktivt med att beh\u00e5lla blandningen. Jag t\u00e4nker framf\u00f6r allt vid r\u00f6jningar och gallringar, att man g\u00f6r stamval som uppr\u00e4tth\u00e5ller blandskogen.<\/p>\n

Jag kan skriva en hel del om s\u00e5dd men d\u00e5 kanske det blir f\u00f6r mycket text p\u00e5 en g\u00e5ng. Det h\u00e4r \u00e4r ju en blogg och det f\u00e5r inte bli f\u00f6r tungl\u00e4st. N\u00e5gra bilder d\u00e4remot. Det \u00e4r tre \u00e5r mellan bilderna och de \u00e4r tagna p\u00e5 samma trakt. S\u00e5dden gjordes v\u00e5ren 2016 i Bergslagen och den f\u00f6rsta bilden \u00e4r tre veckor efter s\u00e5dd. S\u00e5 fort g\u00e5r det vid bra f\u00f6rh\u00e5llanden. P\u00e5 bild 2 ser man flera s\u00e5dda tallar och en planterad gran.<\/p>\n

\"\"
Tre veckor gamla tallplantor. Vackert tycker jag!<\/em><\/figcaption><\/figure>\n

 <\/p>\n

\"\"
Tre \u00e5r efter s\u00e5dd av tall och plantering av gran<\/em><\/figcaption><\/figure>\n

H\u00e4r \u00e4r en liten film om blandskog vi spelade in v\u00e5ren 2019.<\/p>\n