JULI:

Syster-Kerstin var sist ut att kalva i juli. Första kalven kom 22 mars och det kom även mycket snö under några kalvningar. Det var inte roligt och kändes inte bra. Förra året gick det jättebra att kalvningarna startade i slutet på mars. Bättre väder då. Men inte i år. Därför släppte vi på tjur senare i år, så kalvningarna startar från 1 maj nästa år istället. Kvigorna tog revansch i år, 17 kvigor varav 4 döda och endast 6 tjurar.

Vi fortsatte även nu med uterummet till magasinet.

Sen gjorde vi en helt ny grej! Vi tog återtag och sålde våra första egna köttlådor. Vi har tänkt på det rätt länge att det vore roligt att kunna sälja något direkt från gården. Vi får se om vi gör det igen. Troligtvis när köttet här hemma här slut från återtaget, så gör vi det igen. Så en gång om året blir nog alldeles lagom.

Under juli månad var det egentligen skötsel av djuren, uterumsbygge och förberedelser inför höstbruket! Även en liten 3 dagars semester med barnen till Mellbystrand också.

Den 19 juli var det dags att tröska rörsvingeln. Eftersom det var första gången någonsin vi tröskade rörsvingel, så går allt rätt långsamt då det är mycket nytt att sätta sig in i och vi testade oss fram med att både slå rörsvingeln och direkttröska för att få lite kläm på det en dag för tidigt.

Rörsvingeln är ett flerårigt gräs. Vi tar två skördar av den, en i år och en nästa år. Precis som vårt spannmål ska rörsvingeln tröskas, för att sedan säljas som utsäde i olika vallfröodlingar. Den kommer inte säljas i Sverige, utan det blir export på detta.

Att ha rörsvingel i vår odling är bra för växtföljden. Att vi också tröskar den tidigare än spannmålet gör att vi spider ut vårt arbete under en längre tid, vilket också är bra.

Halmen efter tröskning och sedan återväxten blev till foder åt våra dikossor.

Dags att hämta hem balar av rörsvingeln. Det var dessa balar vi ammoniak behandlade sen.

AUGUSTI:

Den 1 augusti startade vi med ett besök av miljösamverkan som har kollat så vi sköter oss här på gården. Vi blev godkända!

Lite flyghavre plock blev det också!

Flyghavren är ju ett ogräs, som sprider sig lätt. När vi tröskar för att sedan sälja det vi odlar vill vi ju såklart leverera rena råvaror. Upptäcks det flyghavre i det vi säljer, så blir det avdrag. Hela plantan ska ryckas upp med rötterna när man plockar. Sen ska den eldas upp.🔥 Förökar den sig (vilket den absolut inte får, då det är lag på att den måste bort) så kommer den så småningom ta över våra odlingar.

Genom detta är det viktigt att man också har en bra och varierad växtföljd. På de två åkrar jag plockade då, så släpar växtföljden lite. Men tills nästa odlingsäsong är dom med och då har vi som mål att ingen flyghavre ska behövas plockas nästa år!😃

Den 11 augusti drog vi igång och tröskade rågen av sorten Tayo. Vid klockan 14.00  kunde vi köra igång med första draget. Vi hade 32 hektar råg!🌾

 

På rågen hade vi torkavtal. Torkavtal innebär ett fast torkningsavdrag med vattenhalt upp till och med 24 %. Normala år tjänar vi inte på att ha torkavtal. Men det är en liten försäkring. För man vet ju inte i förväg hur vädret blir! Blir det besvärligt med vädret så kan vi börja köra ändå och det slår inte jättehårt om vattenhalten är lite högre.

Just denna dag låg våran råg på mellan 18-22%.

Lastbilar kommer och hämtar  det vi tröskat! Här är en av alla lastningar.

Jag ställde denna fråga till lastbilschaufför under denna lastning:

Hur är det att jobba som chaufför mitt i trösksäsong? 

Chauffören: – ”Jag upplever ändå i år att det är rättså under kontroll när vädret är med oss på ett annat sätt. Så det är inte riktigt så uppstressat, som det kan vara. Sen har ju även regnet som kommit emellan bromsat in det, så vi hinner hämta av på gårdarna innan det hinner bli fullt inne lagren. Så i år är vi med rätt så bra! Så summerar jag årets skörd än så länge för våran del som lastbilschaffuörer”.

Den 18 augusti var det dags att tröska en ny gröda. 20 hektar höstraps Explicit.😃 Vattenhalten låg då på 12,4 %.

I vanlig ordning tröskar John och jag kör vagnar. Barnen var med denna dagen, så mellan vagnarna är det lungt för våran del. Jag hade tänkt börja med att stapla halmbalar också mellan vagnarna. Men inser att det går inte riktigt heller. Det går inte vara så effektiv. Så fick göra det när barnen är på förskolan dagen efter.

Den 20 augusti tröskade vi 20 hektar bagoo ärtor. Jädrans vad vi köttade på då innan regnet. John tröskade på utan att stanna tröskan en enda gång. Jag yrade runt som en tok och körde vagnar, körde hem alla halmbalar och massa runtomkring fix. Dagen startade 05.00 och vid 22.30 hade vi täckt halmbalarna med en duk.

Sen ska vi inte tala om all fin hjälp vi fick då för att kunna genomföra dagen.

Gila som åkte och köpte en halmduk, så vi kunde täcka halmbalar på kvällen. Kom med smörgås åt oss. Janne som lagade kvällsmat åt oss som vi kunde ta i farten.

Farmor Lena som hämtade barnen på förskolan, gav dom kvällsmat, nattade och var sovbarnvakt. Guld värt!🤎

Sen också mitt och Johns samarbete under hektiska dagar. Vi går in i någon sorts andra andning och bara kör.

23 augusti åker sista rapsen och rågen. Även 40 ton ärtor har lämnat oss. Vad fort det går ändå. Det är något vi jobbat med i ett år. Nu plötsligt lämnar det gården och det är ett helt år kvar tills vi tex lastar råg igen.

Nu är det dags att förbereda inför sådd av råg på ärtsrubben. Jag kör tallriksredskapet!

Den 29 augusti har vi tröskat klart allt på gården. Korn, råg, havre, ärtor, rörsvingel och raps! Totalt 110 hektar. Allt har flutit på oerhört bra.

En som somnade i tröskan en av kvällarna. Så jag fick bära hem Assar.

Men sista dagen var vi oroliga att vi inte skulle hinna klart. Så vi la in en högre växel! Klockan 17.51 hängde molnen över oss medan vi körde av tröska och vagnar från åkern. Klockan 18.10 började det åska och spöregna. Bara skärbordet som fick sig en ordentlig dusch. Det blev det en high five när vi kom innan för dörren!👋

Från att fältet vart fullt med korn häromdagen är det nu fullt med kossor istället. Den här åkern har vi haft vår kossor på i två vintrar. Här hade vi då korn med insådd av fånggröda. Vi fick inte släppa på några djur här förän 10 oktober. Men vi valde att ta bort fånggröde stödet på denna åker, för att kossorna ska få beta av allt runt och på åkern. Sen när dom gjort det, skulle växtskyddsprutan ut och göra sitt jobb. Vi har haft problem med kvickrot här som vi bekämpade i höstas. På vissa ställen tog alltså kvickroten över och då ger det sämre skörd på korn = inte bra. Vi vet om problemet. Men det har blivit lite så och så med bekämpning här. Dels för att denna åker hamnat lite utanför växtföljden (är i kapp i år) och dels för att kossorna vart här.

Okej, men nu har jag alltså bara skrivit om TVÅ MÅNADER! Det blev ju massa. Jag gör helt enkelt så att jag kör på en del 3. Så I morgon kommer september-december! 

Håll utkik! / Bettina