Nu har nästan vårt egna spannmål vi ger till djuren tagit slut. Så vi köpte ett lass med korn av en grannbonde. Han var så snäll att han lastade det åt oss i sin kärra. Så det var bara att åka och hämta. Men innan kornet skulle hämtas så skulle krossen ut så vi kunde tippa det direkt ner i gropen. Eller vi och vi. John gjorde det. Själv står jag i Assars sovrum och tar detta fotot.😂 Jag har faktiskt varit typ helt ledig idag. I morses åkte jag och öppnade balar på utedriften. Sen har min syster med familj vart på besök idag. Men för Assars del var det mer lockade att åka med John och hämta kornet än att leka med kusinen och oss. Passade nog, var vi ute när dom kom hem så jag kunde ta lite foton. 

Dags att tippa ner i gropen.

Vi sparade inget eget spannmål efter tröskningen. Eftersom just då, var inte planen att fylla ladugården med tjurar.

Vi tänkte först bara spara våra egna tjurkalvar. Men sen har vi istället ökat på till 26 tjurar nu. Varför vänta på vår nya ladugård när vi kan öka inkomsten lite mer under tiden i vår gamla ladugård.  Men problemet när vi fyller ladugården med djur igen är att vi har det väldigt tajt med förvaring till maskinerna. Just nu står allt under tak, men när vi får hem gödselspridaren är det lite knivigt. Men vi har ett fack med förvaring av byggmaterial. Så i veckan som kommer ska jag rensa ut det och lägga upp på pall och sen en pressning på det. Men till våren är planen att gjuta för ett nytt spannmålslager. Samt öppna upp en port så vi kommer in med maskiner där i gamla stenladugården. Då kommer vi ha mer förvaring för maskiner vintertid.Den vita gamla stenladugården är den du ser till höger. Det är bara små dörrar in till den som syns på bilden.Där till höger ser du magasinet. Det är där vi bor. Att det alltid ska vara på håret att man får in allt under tak. Men vi tycker det är viktigt. Vi vill att våra redskap och maskiner ska hålla sig fina. Sen blev det lite glass till fika innan John och Assar åkte tillbaka till grannbonden för att lämna tillbaka kärran!

/ Bettina