Häromdagen tog vi ut kedjeröjaren för att ta ner lite busk i hagarna där vi kommer åt med traktorn. Det var perfekt fruset i marken att även kunna köra på blötare ställen. Men vad har getter med detta att göra? Det ska jag berätta om i detta inlägg.😂😂😂

Vi har väldigt mycket al. Den är ju sådär rolig att ha. Kossorna gillar inte den. Så alen får vi ta hand om själva.

Ängs- och betesmark är några av våra allra mest artrika marker där hundratals växter, insekter, svampar och andra djur kan hitta föda eller boplats.🐝🐌🐛

För att bevara artrikedomen måste marken hållas öppen av djurens betande och tramp. Betesmark som inte betas i tillräcklig omfattning växer snabbt igen med buskar och artrikedomen minskar.

När vi sköter om våra betesmarker får vi miljöersättning på ca 1850 kr per hektar och år. Detta är ”lönen” för att vi fortsätter hålla djuren på dessa ofta svårtillgängliga marker och ser till att tillräcklig avbetning sker.

För oss är den stora motivationen med att återställa och röja de igenvuxna betesmarker på gården, att dessa marker blir som fredade zoner i vårt odlingslandskap. Fria från påverkan av vår intensiva livsmedelsproduktion.

På naturbetet sprids ingen gödning, kem eller jordbearbetning sker. Där får den biologiska mångfalden ta plats på ett sätt som vi inte kan återskapa på odlad åkermark, oavsett konventionell eller ekologisk odlad.

Våra naturbetesmarker är helt enkelt det viktigaste vi har här på gården för att motverka det utdöende av arter som idag sker på vår planet.🤎

Jag har alltid haft en liten dröm om getter. Efter mycket funderande förra året, så köpte vi Britta och Greta på sommaren. Eftersom getter äter allt, var tanken att dom skulle hjälpa oss. Första tanken var att dom skulle gå runt gården för att äta upp ogräs och sånt som växer upp runt gårdsbyggnader. Men gjorde dom det? Nepp, dom noppade bara längst upp på ogräset så det blev inget med det. Äter getter verkligen allt?

När vi fick hem dom hade jag förberett en stor hage med fem trådar och vårt starka solcellsaggregat där det var mycket busk. Där skulle dom nog få en bra start hos oss tänkte jag. Jag lastade av dom från transporten och släppte efter en stund in dom i hagen. Det tog under minuten så hade båda gått under den understa tråden som var 10 cm från backen. Fick in dom igen och samma visa igen.

Nehe, det här gick ju inte. Fem trådar??? Jag fick lasta in dom i transporten igen för att ta in dom i en box i ladugården i stället.

Vi beställde ett elnät i stället och började bygga ett rullande gethus. För getter gillar att ha en trygg plats att gå in i. Vi hade en gammal balvagn vi inte använde och sen hade vi sparat plåt från takbygget på ladugården.

Det tog ju några dagar innan nätet kom på posten och gethuset var klart. Så vi tänkte eftersom det inte går att hålla inne getterna så låter vi dom gå i en av kossornas hage på typ 5 hektar med två eltrådar. Där borde dom ändå vara nöjda! Men dom rymde och rymde. Det tog dubbelt så lång tid att ta hand om två getter än typ 30 kossor. Dom gick långväga ut på våra åkrar. En av dagarna skrev en av våra grannar och sa att han såg två getter ute på vårt fält och om de var våra. Det var bara att traska och hämta dom. Dom följde alltid snällt med tillbaka, men herregud vad jag promenerade för att hämta hem dom. Även våra närmsta grannar här på gården ringde: Nu är getterna i våran trädgård!!!

Här är två filmer där jag, John och Assar skulle ut på åkern för att kika lite och dom rymde och ville gå med oss.😂

En annan sak vi upptäckte i denna vevan var att getter inte gillar al! Getter äter visst inte allt…

Så det vi hade tänkt ha getterna till blev det inget av.

Det rullande gethuset blev klart. Elnätet hade inte kommit ännu. Men vi tänkte dom skulle vara här inne några dagar för att bli trygga. På dagarna fick de komma ut på promenader.

Vi satte hönsnät för att de skulle kunna titta ut. Vad hände första natten i gethuset då? När vi kom dit på morgonen var det inga getter där. Dom hade nämligen tuggat hål i hönsnätet och hoppat ur.

Tillslut kom elnätet och där i från rymde dom inte. Men lite där och då kände jag att det här blir inte hållbart. Vi kan inte ha två getter bara för att. Tanken var att dom skulle få ett syfte. Men när de varken åt al eller ogräs runt gården så blev det ingen mening. Jag sålde dom efter 1,5 månad.

När man skaffar något nytt djur är det genomtänkt och man skaffar ett djur för att de ska få stanna. Så det kändes jätte jobbigt att ta beslutet att inte ha kvar dom.

Men emellanåt tänker jag på Britta och Greta och skrattar åt dom. För skrattade gjorde vi ofta åt dom. Vilka djur! Men lika ofta drar jag en lättade suck att dom inte är kvar. Dom fick ett nytt fint hem.🤍

/ Bettina