Klimat, ekonomi, biologi…
En kväll för dialog mellan Länsstyrelsen och LRF/Södra skogsägarna. Många frågor och många svar och framför allt ett besök i Stora sjö naturreservat som brändes 2021, men även brann år 1863.

Maria Levin från Länsstyrelsen i Kronoberg berättade att målet med naturvårdsbränningar är att få landskapet mer öppet, så mer ljus kommer ner till buskskiktet, vilket man ser att det har blivit genom mer blåbärsris och ljung och så även askåterföring vilket gynnar vissa arter.
-Dödved, öppna upp och få ljus och få tillbaka asp och sälg. Och gynna vissa växter, svampar och insekter.

Maria fortsätter att berätta att Sverige har åtagit sig att skydda vissa naturatyper av EU och vi är skyldiga att sköta dessa typer, men grannar ska inte behöva känna rädsla och oro utan vi måste, när vi eldar, ha hängsle, livrem och fallskärm!
-Vi förstår att det rör upp många känslor när det blir som det blev och branden smet. Vi ser just nu över våra rutiner och det är en chef som ska godkänna att allt är klart inför en bränning och så ser vi över om vi ska köpa in en värmedrönare. Det var vid efterbevakningen som det brast.

Vi fick även veta att den stora neddragning på skötseln av våra naturreservat från 23 till 8 miljoner innebär att ”Life” pengarna egentligen är den skötsel som nu finns. När pengarna söktes arbetade man fram en plan på vad som skulle brännas och vilken skötselplan som ska följas.

Grunden är att naturatypen behöver bränning och åtgärden följs upp: direkt efter bränningen, efter 3 år, efter 5 år och efter 10 år. Vissa av de här tallarna ska dö långsamt, för att gynna under lång tid.

Det frigörs mycket koldioxid vid bränningar, men det binds även mycket vid tillväxten, men: Beräkningar visar att vid en naturvårdsbränning på 50ha så frigörs lika mycket koldioxid som om vi kör 15 000 bilar på ett år . Hade man tagit hand om viss del av virket innan hade man kunnat byta ut fossila kolatomer mot gröna… Men frågan är vad skötselplanen säger? Kanske dags att se över skötselplanerna för att tänka på både klimat, ekonomi och biologi!

Vi såg många små tallar i naturreservatet, vilket kan betyda att öppenheten kommer att försvinna när de kommer upp, men svaret blev att tallen är något som man vill ha och det kan även bli mat för viltet.

Men även örnbräken gynnas och i min värld så är det en invasiv art.

Har storleken någon betydelse…? -Många små bränder skapar mer biologiska värden, än en stor brand. På andra sidan sjön syns ännu en av årets naturvårdsbränningar.

Bränningarna följer beslutad bränningsplan och förbereds bla genom att det görs barriärer runt planerat område. På bilden ser ni barriären mot grannen som 2021 inte var informerad om pågående bränning.
Länsstyrelsen ser nu över rutinerna, men det är 20-30 personer som är med vid en bränning. Och ett ytterligare antal som har efterbevakningen och när det har slocknat är det ytterligare tre dagar bevakning men nu diskuteras att öka till fyra dagar.

Det viktigaste vi kom fram till var att:

– Grannar måste informeras innan bränningar, inte bara genom allmän information på radion och på sociala medier.

– Det måste vara lönsamt för oss bönder att ha ett miljöintresse och vårda våra skogar och ängsmarker.

– Det är viktigt att informera om vad som är gjort och varför. Hur det har gått och vad som har åstadkommits.

Hälsningar från Mörteleks Frälsegård -En skogsgård mitt i Småland