Skogsutredning för ett robust och aktivt skogsbruk
Jag har många gånger de senaste åren ställt mig frågan:
-Hur någonting så enkelt och självklart som skogsfrågor kan var så infekterat?
Skog och mångfald går hand i hand. Munnar ska mättas, fossila material bytas ut och naturvärden värnas.
Hur svårt kan det vara?!? Ska vi komma framåt så måste vi hjälpas åt, se och prata.
Förstå och få en gemensam bild.
Vi börjar med ett par enkla frågeställningar: -Vad är en skog? -Finns det någon skog i Sverige? och -Vad är en plantage?
Och den lite mer komplexa; -Hur kan någon straffas för att ha gammal skog?
Och den ännu mer komplexa frågan; -Hur kan man tycka att 125% ersättning är mycket för ett intrång, då man inte ens vet vad myndigheterna tycker är rimligt att multiplicera med?

Igår kväll var Göran Örlander i Växjö och presenterade sin skogsutredning och de intressanta siffrorna bakom utredningen. Målet var att det skulle bli en enkel och kort utredning, men den blev på 1500 sidor. Finns även en kortversion på 20 sidor, men den hittade jag inte på riksdagens hemsida, så ni får hålla tillgodo med de andra länkarna.


Länkar till utredningen:
Ett tydligt regelverk för aktivt skogsbruk
Frågan var Produktion <–> Naturvärde och hur ska vi tydligt få ihop istället för att dela:
– Främja ett långsiktigt, hållbart och konkurrenskraftigt skogsbruk.
– Ökad skoglig tillväxt och ökad tillgång till hållbar skoglig biomassa.
– Bidra till klimatomställning, jobb och tillväxt.
Förslaget som ligger föreslår:
– Samhällsekonomiskt effektiva åtgärder som stärker incitament, investeringsvilja och näringsfrihet i skogsnäringen.
– Att produktionsmålet och miljömålet ska fortsätta vara jämställda.

”Den svenska modellen”, skogsvårdslagen, som kom 1993, skapade bra förutsättningar för hållbarhet, avkastning, natur- och kulturmiljö men behöver förtydligas.
Vi familjeskogsägare behöver en trygg och tydlig lag som vi kan lita på och samtidigt behöver klimatnyttan lyftas.
Vad händer tex med Sveriges ekonomi om vi minskar avverkningsvolymen med 10%

Jag som 4é generation familjeskogsbrukare har som mål att ha mat på bordet och en fastighet att lämna vidare till nästa generation. Förstår inte varför vi hela tiden landar i ytligheter och varför Sverige tillåter det.
Jag har 10% frivilligt avsatt produktionsskog som inte ens räknas. Och egentligen är det betydligt mer om jag räknar med hänsynsytor kring bl.a. vatten och åkrar, som ”bara” finns enligt lag och är ytterligare 4-5% som inte räknas…
Det finns exempel på familjer som velat generationsskifta, men pga tex spår av en hackspett, som ingen sett, inte får avverka och låna pengar för att genomföra generationsskifte och investeringar som en del i det fortsatta arbetet med att skapa biologisk mångfald med hjälp av en mjölkbesättning.
Grannen Skistar får hugga för de vill inte förvalta utan ändra användning.
Öppna landskap av en betande ko och barn i byskola eller skidåkande turister?
Konkurrens på lika villkor?
Vi pratar sällan helhet, familjeöden och hållbarhet över tid. Däremot pratas; natur kontra människan.
Världen är inte svart eller vitt och alla företagare är inte lika mycket värda.

Samtidigt som jag försöker få en lön att leva på i mitt företag, så skapar jag naturvärden, biologisk mångfald, levererar material för att minska den fossila användningen…
Jag försöker göra skillnad tillsammans med Sveriges >300 000 familjeskogsägare.
Hälsningar från Mörteleks Frälsegård -En skogsgård mitt i Småland
