Krokiga och vridna träd

2h prat om vridna, krokiga träd. Eller nästan i alla fall, för det var även överkragningar, stormskador och kvistar.

Böjd ”tryckved” stock används till kälkar, medar och bågstångskåtor, eller värme alternativt papper om ni skulle fråga mig. Ett annat namn för samma sak är tjurved och frågan är om det namnet är tydligare.

Dåligt planterade plantor kommer det att öka mängden kälkmaterial, eller kommer de att bli raka ändå?
Ja det är ju inte så att mängden frågetecken minskar

En sak är säker att varje gång jag i framtiden kommer se ett böjt träd kommer jag att fundera på om jag kanske skulle ta och bygga en kåta.

Att lägga så mycket tid på något som i min värd är sekunda… ved, flis, värme!

Eskimåerna har 50 ord för snö. Vi har 7 ord för kvistar.
Ja, det där med att studera utan att ifrågasätta är verkligen inte enkelt.

Det här är en rå (levande) sprötkvist, som bildas vid tex ett toppbrott. Fint mönster är det i alla fall när man sågar i stora knaggar.
Och då är frågan: -Vad är skillnaden på knagg och kvist?

Kollade TräGuiden, som ingår i studielitteraturen, och där fanns ännu fler… Barkringskvist, bladkvist, frisk kvist, hornkvist, hörnkvist, kvistgrop och svartkvist. Nu blev det 14 kvistar att lära sig. 15 med knagg.

Så länge det finns kvistlack… Fast knaggarna på golvet skapar liv…

Skogliga hälsningar från Mörteleks Frälsegård -En skogsgård mitt i Småland