Testar våran skördekapacitet

Som jag skrev i mitt förra inlägg så skördar vi när det går och trösken är prio nummer ett. Igår började vi tröska en av våra enheter som ligger en mil från gården och för att det ska bli effektivt så krävs lite mer insatser än när vi är hemikring och kör. Vi såg det lite som ett test för att testa hur bra flöde och vilken kapacitet vi kan få på tröskningen. Kan vi bli synkade eller är tröskan onödigt effektiv för oss. 

Hög avverkning

Detta är en enhet med fina stora fält så tröskan kan rulla på bra med hög avverkning och det sätter ännu mer press på att allt annat runtomkring fungerar som det ska och flyter. Det är ju ingen ide att ha hög avverkning på tröskan om inte det andra fungerar. Det här blev alltså litet test för oss eftersom att vi nu har större tröska, då måste allt gå ännu bättre. Begränsande faktorer som vi kunde göra något åt försökte vi göra något åt. Förut så körde vi spannmålstransporten med två kärror, våran lilla- och våran stora Metsjö. Vi räknade med att de inte skulle hinna med denna gången så vi lyckades hyra en kärra av en granne, perfekt. Då kunde vi anta att spannmålstranporten inte var den begränsande faktorn. Det vi räknade med var den begränsande faktorn var våran inlastning på torken. Vi har en lite liten tippgrop som vi inte får plats med fulla kärror i. För att lösa det på bästa sätt fick vi ha lastmaskinen där för att hjälpa till att ösa. Eftersom att tippgropen är den begränsande faktorn så är det viktigaste att den då går så fort det bara går. Som sagt var detta var ett litet test om vi klarar av att ha så stor tröska som vi nu har…

Uppställningen

Hur ställde vi då upp oss för att få till detta på bästa sätt? Förutom själva tröskan så hade vi tre spannmålstransporter, en 18 m3, en 22 m3 och en 27 m3. Två med hydrauliska tak och ett med tak man snabbt fällde med två spakar. Dessa skötte helt transporten och alla tömningar på fält var flygande tömningar för att tröskan inte skulle behöva stanna. På torken så hade vi lastmaskinen och Christin. Christin såg till så att allt fungerade och att tippningarna gick så fort som möjligt. Eftersom att vi inte riktigt bara kan vräka av lassen hursomhelst så kan lite hjälp va bra för att allt ska gå så snabbt och smidigt som möjligt. Hon såg även till så att elevatorn som skötte transporten från gropen gick så hårt den kunde, detta genom att med hjälp av frekvensstyraren ändra hastigheten på groptransportören. Det är inte alltid ett problem, men när det är lite blötare vara så kan det vara ett problem och mycket vi nu tröskade låg på runt 20% och kan klassas som lite halvproblemetatisk. Som sagt var gropen och inlastningen på torken var det som vi identifierade som begränsande faktor innan och det mest svårlösta problemet så det var där vi fick försöka lägga krutet.

Resultatet

Ja, hur blev då resultatet, kunde vi hänga med tröskan eller blev det en flopp med större tröska? Vi börjar med att reda ut om vi lyckats identifiera den begränsande faktorn när vi löst det vi kunnat lösa, och ja det verkar som att vi hade rätt. Med tre kärror i denna storleken som rullade var det inlastningen som var den begränsande faktorn. Den var däremot inte tillräckligt begränsande för att begränsa tröskans kapacitet utan allt blev ganska så bra synkat. Tröskan behövde endast stanna och vänta på kärra en gång och då var det bara en minut, annars rullade allt bra. Det var lite väntetid hemma för att få tippa kärrorna, men det var inget som sänkte kapaciteten för hela processen. Vi lyckades nu igår och idag tröska 72 hektar höstvete med bra avkastning (hur bra vet jag inte exakt). Vi hade även några regnavbrott som retade oss lite, men det hela tog cirka 17 timmar och det får vi nog vara nöjda med. Så resultatet var att det hela gick väldigt bra och att det verkar som att vi kan få till kedjan bra. Det var skönt att testa så att vi klarar av att ta emot vad nya tröskan ger…

Kunde vi hålla jämna steg med nya tröskan?
Långt där borta står lilla kärran och väntar.
Våran stora kärra rullar på bredvid tröskan. Vi kör alltid flygande tömning, vi tycker att vi förlorar alldeles för mycket när vi står stilla.
Inhyrd kärra. Flakväxlare med 22 m3 flak.
In action
In action annan vinkel
En nyckel för att kapa tid vid transporterna är de hydrauliska taken på kärrorna, de har verkligen hjälp till att effektivisera transporterna.

 

 

Den begränsande faktorn, som egentligen inte begränsande alls… Men det som inte fick gå lite fel, för då tappade vi för mycket.
Gropen styrs här. En ampere mätare på efterföljande elevator visar hur mycket den är belastad och då kan det styras genom att ändra hastigheten på gropens transport.

 

Så här kunde det se ut när man kom för att tippa.
Lastmaskin och skopan matar gropen.
Vetet vi skördade.

Nu kör vi lite bilder utan text från dessa två dagar:

Ett sista tillägg i inlägget är att vi blev precis klara på denna enheten när regnet kom till oss och då hade vi redan haft tur idag, det var gott om skurar runtomkring oss. Skönt att ha flyt med vädret.

Skönt nu med att ha provat grejorna lite på riktigt för att se hur allt lirar och att det fungerade ungefär som vi räknade med.