När potatisen börjar tryta och de små vita skotten börjar visa sig, är det dags att ta upp dem från matkällaren och förbereda dem för vår.

För att klara en hel vinter och för att vara självhushållande vill jag ha 250-300 potatisar på uppvaket, så det blir lite räknande och det går åt en del backar.

Zoe, en helröd avlång potatis. Kul inslag i matlagningen och en form jag uppskattar att arbeta med.

Asterix, fast och tålig vinterpotatis.

Amadine, familjens favorit, framförallt för formen, men även för smaken. Detta är den sort som vi hoppas få flest av och även sätter mest.

I matkällaren fanns även ett par hinkar med något icke ätbart, men istället njutbart för ögat. Jag började för 2 år sedan med 2 Dahlior, sen blev det 3 till och nu är de också på uppvaket och jag väntar på att få njuta av röda, vita, aprikos, stora och små blommor.

Det tar plats så här års att vara odlare. Framförallt räcker inte antalet löpmeter fönster till alla plantor, men det är värt det och snart är det juni igen och allt ska ut.

Ska bara innan dess hitta ett par balar till att täcka potatisen med och lite annat smått och gott.

Men när de första potatisen nallas, som oftast är för små, då har det varit värt allt planerande och fixande.

Skogliga hälsningar från Mörteleks Frälsegård -En skogsgård mitt i Småland.