Ett vårdträd är som en vän. En individ som alltid funnits vid ens sida. En vän som man inte dagligen ringer, men vet att den är där när det behövs.

Efter att i flera år gått och sett att gren efter gren, i asken dör, var det nu dags och gren efter gren plockades försiktigt ner för att spara lönnen som vuxit under. Allt för att spara de träd som finns.

Nu återstår bara att plocka ”lite pinnar”.

Träd efter träd dör och landskapet förändras. 14 stora träd på framsidan av huset, som om ett par år, pga sjukdom, inte kommer att stå kvar.

Inte utan att det känns när ett sådant träd måste tas ner, men det får stå kvar som en högstubbe, en relik, och ett av trädets alla naturliga fågelbon sparades. Det där blåmesen alltid bor.

Skogliga hälsningar från Mörteleks Frälsegård -En skogsgård mitt i Småland