Häromkvällen träffades ett gäng Stolta Familjeskogsbrukare från norra Värend, för att uppdateras om dagsläget, digitalisering och Södramodellen. 4 timmar energiboost, eller höstmöte som det stod i inbjudan.

Just nu känns det viktigare än någonsin att visa, vad vi i Sveriges Familjeskogsbruk gör för Sveriges välfärd. Hur vi sköter våra skogar med tanke på miljöhänsyn, produktion, rekreation och inte minst för klimatet.

Kvällen inleddes med en Södra genomgång av Paul Christensson och Peter Karlsson.

De började med ”Säkerheten först” som är något som jag är van vid från byggbranschen, men skog och jord är den bransch som har flest olyckor och det känns skönt att fokuset kommer ut, även längst ut och inte stannar inom väggarna. Vi har länge pratat om ”Säker skog” och vikten av rätt skyddsutrustning, att tänka före, motorsågskörkort och därmed få en säkrare vardag, Det måste vara först och överst på agendan!

”Fötterna på marken, örat mot omvärlden och blicken framåt”.

Det är mycket som nu händer och har hänt de senaste åren och det gäller att alltid vara på tårna. Klimatförändringar, inflation, konjunktur, teknik, Biologiskmångfald, inovation, korslimmat virke, biodrivmedel, familjeskogsbruk, efterfrågan.

”När de träd som nu planteras är färdigvuxna, kommer vi att ha det klimat som nu finns i Frankrike…”

Skogen väcker känslor och då gäller det att skapa förståelse om Familjeskogsbrukets roll i vår vardag. Kläder, toalettpapper, disktrasor, möbler, koldioxidlagring är några saker som vi varje dag kommer i kontakt med. Genom att tex certifiera oss, kan vi visa på ett ansvarsfullt och hållbart brukande av våra skogar.

Vi hann även med en rejäl frågestund om råvaruförsörjning, sågen i Kisa, utländska entreprenörer, vattenbrist, främmande träslag kontra certifiering kontra klimatzoner, sågverk i Finland, Silvia green fuel, export och medlemsfokus. Vikten av kemi och att göra mer av varje träd, tex lignin, metanol, terpentin och tallolja.

Vi pratade även om, digitala verktyg och att med hjälp av dem kunna utveckla och planera mitt skogsägande ytterligare. Att jag som delägare i Södra inte ska ha rätt att ändra beståndsgränser, lägga in vägar, vårdträd och kulturlämningar i min skogsbruksplan, utan måste låna en entreprenörs licens eller be min inspektor om hjälp är, enligt mig, något uråldrigt! Men det kanske beror på att medelåldern för en skogsägare är strax över 60år, men åldersdiskriminering är förbjudet, så jag fortsätter belysa och tjata.

EU och att jämföra skogar i Europa på samma sätt. I våra skogsbruksplaner finns ofta en andel impediment (tex myr och berg) i våra skogar, som med fördel, skulle kunna räknas in i NS/NO (naturvård skötsel/orörd) och därmed öka andelen avsatt mark för naturvård. Jag har pga ovan 17% naturvårdsmark som inte räknas in i ovan klassning pga en uppdelning i min skogsbruksplan. Detta påverkar vår ställning i skogspolitiken.

Skogliga hälsningar från Mörteleks Frälsegård -En skogsgård mitt i Småland