Blåsten i veckan tog fler träd än vad hela vintern gjort. Fortfarande inte mer än att det är greppbart, men surt! Givetvis tog en gren staketet och det var lika bra att ta ner resterande också.

Det är fortfarande blött i marken och jag upplever inte att vi har någon tjäle kvar, men ändå har flera av träden gått av på mitten. Risken är att trädet har fått långa sprickbildningar och inte kommer att fungera till virke och samtidigt har jag ännu ingen överblick av mängd och frågan är: Låta stå, timmer/massa, såga själv, ved eller flis.

Kilen. Den där lilla oansenliga plastbiten, men ack så viktig. Givetvis hade jag missat att få med den och satte sågen. Bara att stänga av sågen och gå och hämta. Kilen är ett hjälpmedel för att få trädet att falla åt rätt håll och inte som nu kila fast motorsågen.

Men inget ont som inte har något gått med sig. Lite extra motion och så kom årets första nyckelpiga och gick förbi.

Sen har vi även i helgen hunnit få igång moppen för säsongen, hyvlat fram lite foder och ätits årets första nässelsoppa. Tjejen tyckte dock att turerna  var för korta, men kort är bättre än inget.

Skogliga hälsningar från Mörteleks Frälsegård -En skogsgård mitt i Småland