Så vad har vi gjort idag då?
Jo, jag började med att städa fikarummet på morgonen och det var verkligen välbehövligt. Sedan fortsatte dagen med vanligt gårdsjobb, ett besök av slaktbilen och lite djurflytt. Samt ett rejält strömavbrott och en läckande vattenkopp. Fullspäckad dag med andra ord.

Jag och Linda sopade vindväven i Hangarn också förresten. Igen. Och vi var noga med att använda munskydd så vi inte skulle få dammlunga och råttpest. Vid ett tillfälle kom vi på att munskydd säkert har ännu bättre effekt om man har dem över näsa och mun i stället för på huvudet! Vi hade tagit av dem när vi flyttade tjurar mellan boxarna men inte tagit på dem igen. Båda två stod och sopade med munskydden som små hattar!

En annan grej vi gjorde var att avlusa ett gäng djur. Vi har sett att de har kliat och slickat sig mer än vanligt sista tiden och några djur har även fått en del kala fläckar. Pälsätande löss var visst i farten.

Löss är ganska vanligt bland nötkreatur och det händer att man får behandla mot det ibland.
Vi använder ett medel som vår veterinär har skrivit ut. Det heter Spotinor och fungerar mot både blodsugande och pälsätande löss. Dessutom kommer det i en väldigt praktisk behållare som man kan ha på ryggen. Den har också en sorts pistoldoserare som fyller sig själv med rätt mängd medel.

Allt som kan förenkla sådana här behandlingar är välkommet. För det är inte alltid så lätt att komma åt. Man lägger medlet på ryggen, direkt i pälsen så det är inte jätteavancerat. Men det kan vara nog så krångligt ändå. Att få det på rätt plats och ha koll på att alla har fått. Kanonbra att slippa gå med en flaska och mäta upp och hälla på.

Skönt för djuren att slippa ovälkomna gäster i pälsen. För de är inte att leka med de små rackarna. Löss kan ställa till riktiga produktionsproblem om det vill sig illa. Blodsugande löss kan nästan ”äta upp” en kalv. De kan bli så många och stjäla så mycket blod att djuret blir anemiskt. Djur som drabbas hårt av lusangrepp blir svaga, lättare mottagliga för sjukdomar och växer inte som de ska. Därför är det bra att vara uppmärksam och avlusa i tid.

Här är en blodsugande lus som Linda fotade för jättelänge sedan. Jag hade nästan lyckats förtränga att jag hade bilden i min telefon! Äckligt litet kryp va!?

Det syns inte så väl hur den ser ut eftersom vi var tvungna att zooma så mycket, de är bara ett par millimeter stora. Som små prickar längst inne i pälsen bara.