Det finns många blommor i vår Herres hage. Olikheter och mångfald är ofta bra men om det gäller en kviga som är helt orimligt skitaktig av sig är det mest dåligt. Varsågoda, här bjuder jag på bilder av ett skitigt djur. 

Vi har nio slaktkvigor i en stor box i hangarn. Den rymmer vanligen femton tjurar så de har väldigt gott om plats. Alla borde vara rena och fina och de är de också. Titta på dessa lår och magar. Inte en fläck, inte en gödselgnutta. Alla är blanka och oklanderligt rena ända ner till klövarna.

Förutom den här bruden:

Samma box, samma ålder, samma mat, samma strö, samma allt. Och hon är jättesmutsig jämfört med övriga. Jämt!

Jag har kommit på henne med att ligga precis i ingången till boxen flera gånger och kanske tycker hon att det är svalt och skönt just där. Eller så föredrar hon bara att slänga ner sig precis där hon står eller ännu hellre där det är som blötast. Preferenser kan ju variera.

Nötkreatur är heller inte så renliga av sig som många kanske tror. Inte som grisar som håller snyggt och delar upp sina ytor och aldrig bajsar där de sover. Kor har inget sinne för stil och hygien men de flesta brukar hålla sig hyfsat rena om de har stora, välströade ytor. Om de inte är sådana här Lort-Fior vill säga. Kolla skillnaden!

Jag tror hon skulle kunna bli skitig även på det finaste grönbete. Helt hopplös är hon. Men trevlig och mår gott. Jag får väl tillägga att hon inte är blöt eller gödselbränd på huden, att jag skulle klippa henne om hon skulle vara kvar och att jag vet att det kan vara dumt att visa bilder på smutsiga djur. Men hallå, det är ju så här det är ibland. Verkligheten. Vissa djur bryr sig inte och då ser de ut därefter.

Djur som den här är tyvärr också ett större problem, till exempel vid djurskyddskontroller. Där tittar man på varje enskilt djur och det är en bra tanke. Men det säger långt ifrån allt om produktionen och djurhållningen i stort. Ett smutsigt djur kan faktiskt, bevisligen, vara ett individproblem snarare än ett produktionsproblem. Man kan ha stallar och djurhållning som passar 398 djur men ändå ha ett eller två som alltid ser ut som hejsan. Tittar man på dem utan att ta med i omdömet att de är en minimal procent av den totala mängden djur, då blir bilden av många gårdar ganska missvisande.

Hur löser man det då? När individer envisas med att lägga sig i skiten istället för där man har strött? Jo, man får oftast slakta ut dem. Det går liksom inte att prata dem till rätta. Inte heller att rykta och klippa stup i kvarten.
Med en fin mjölkko eller en viktig avelstjur kan det vara ett stort gissel att behöva välja bort en individ bara för att de inte behagar ligga på rätt plats i dagens moderna lösdrifttstallar. De bestämmer ju själva och alternativet, att hålla djur uppbundna igen är inte riktigt dit vi vill.

I vårt fall med just den här donnan löser det sig med vår vanliga slaktplanering men jag passar på att visa bilderna ändå. Just för att belysa problemet med enskilda djur som inte riktigt går in i mallen. En påminnelse om att inte döma ut en hel grupp, eller en hel gård, bara för att någon råkar vara en skitaktig liten knasboll.