Ett ständigt sopande
Att sopa vindväv är nästan ett Sisyfosarbete. Bara att börja om igen när man är klar.
Ljusinsläppet på långsidan av Hangarn där vi sopade bort strödamm för några veckor sedan ser tråkigt ut igen. Helst skulle jag vilja ta bort hela väven och ha öppet men det går tyvärr inte. Det behövs ett skydd mot vind och nederbörd från det hållet och djurmiljön är ju det viktigaste.
Det man kan göra är att byta till en ny, blankare väv och det är nog snart ett måste. Kanske något att skriva upp på årets önskelista?
Idag tog Henny tag i ytan ovanför drivkarusellen och det blev genast en ljusare tillvaro för både djur och människor. Troligen blir det lättare att motivera djuren att gå in där också, mörka miljöer är ju inte direkt lockande.
Bra initiativ en regnig måndag!
I morgon blir det stordisk av hinkar och mjölktaxi, städning vid ensilagelimpan och nystart på ett byggprojekt. Och så ska jag fota våra nyaste kalvar och visa hur söta de är i sina nya täcken. Tills dess, se vilken fin regnbåge vi hade över gammellagårn idag!