Vi har alltså varit i Finland och jag är så glad för denna bondetripp som Lantmännen ordnade. Och liksom överraskad. Tänk att man bara kan åka iväg såhär. Det är fortfarande en konstig känsla efter pandemin och allt som gått i ett för oss de senaste åren. 

Resan började med frukoststpaus redan i Härnösand. På Gulf såklart. För det är där man fikar. Det var min idé men ingen protesterade särskilt vilt. Det hade jag i och för sig inte väntat mig heller för vårt resesällskap var utöver dottern Linnea hennes chefer Josef och Tomas. Två väldigt trevliga och roliga bröder, som inte är kända för att ha invändningar mot diverse mat- och fikaförslag. Så befriande att umgås med likasinnade i dessa självspäkande tider.

Min frukost. En salted caramel-semla. Hur underbart?

I Umeå mötte vi upp resten av gänget från Västernorrland, Jämtland och Västerbotten och fick komma ombord på båten. Där bjöds det på mer förtäring i form av en underbar skärgårdslunch med massor av olika rätter.

Ute på däck blåste det kallt men självklart måste man ut en sväng och se till att inte ramla över relingen.

Sist jag åkte Finlandsfärja var när jag var liten och Vasa-trafiken gick från hamnen hemma i Sundsvall. Vi åkte över för att hälsa på släkten på pappas sida och det var alltid så spännande. Nu har vi en bro tvärs över fjärden så inga stora färjor kan lägga till längre.

Resan från Umeå till Vasa var gjord på ett par timmar och förutom mat och en rundtur på färjan hann vi med en föreläsning om försöksstationen Lännäs och hur nya sorters grödor tas fram i olika steg. Vi fick även information om lantbruksförutsättningarna i Finland kontra Sverige och en del annat som vi tagit med oss dessa dagar.

Efter incheckning och middag på hotellet följt av en drink och en god natts sömn var det dags för dag två och våra första studiebesök. Vi fick se flera olika verksamheter under resan och den här dagen besökte vi en mjölkgård och en köttgård som låg ett tiotal mil norrut från Vasa.

Bilder från mjölkgården blev det, sedan frös min telefon ihop. Jag ska komplettera inlägget med köttgårdsfoton från Dannes lur om de blev bra.

Gårdarna vi besökte hette Ede Lantbruk (mjölk) https://www.facebook.com/edelantbruk/ 

och Wärnå Gård (kött) http://www.warna.fi/

Ede Lantbruk har satsat på enkla lösningar för sin ekogård med robot invid den gamla mjölkgropen. Wärnå driver köttproduktion med dikor och egen gårdsförsäljning.

Mer om företagen finns att läsa om man följer länkarna.

Nästa lilla reseskildring blir i gurkornas tecken. Hoppas ni vill följa med in i ett växthus i Närpes.