Hönshus och sista färden

Idag har jag skottat gammal hönsskit och Danne har grävt en vattenledning. Värmen har varit nästan olidlig och jag somnade en stund av ren utmattning, alternativ solsting, under eftermiddagen. Trots att jag kom lindrigt undan mycket av dagens arbete.
Henny har jobbat idag så hon har slitit värst om jag ska vara ärlig. Jag har mest umgåtts med min dotter och vi håller på att skapa ett hönshus igen inne i gammellagårn.
Det är väldigt kul men känns inte helt hälsosamt. Vi har rivit boxar, sopat halm och skottat torkad gödsel i värmen och det är väl bara att hålla tummarna för att vi slipper sorkfeber eller någon annan läskig smitta.
Jag ska visa fler bilder sedan men vi ställer alltså i ordning vår gamla kalvladugård för små fjäderfän som än så länge ligger i äggkläckaren.
Fint blir det!
Imorgon ska ett gäng kvigor och två tomma kor åka på slakt och de har ingen aning om att kornet de fick nu ikväll var en del av deras sista måltid. Fint tycker jag, att de inte behöver fundera så mycket. Annat är det med oss människor som oroar oss för döden hit och dit. Alltmedan livet pågår för fullt.
En av dem hade tappat båda öronmärkena och det behövde såklart åtgärdas innan avfärd. Utan ordentlig märkning blir det problem och så kan vi inte ha det. Ordning och reda måste det vara, annars får man magsår.
Tur att hon ställde sig i låsgrinden så snällt. Det var snabbt gjort att trycka fast en lapp i varje öra och nu är hon godkänd för sista färden.
Min egen sista färd, i alla fall för den här dagen gick till Norrsjön som ligger några kilometer härifrån. Danne var snäll och skjutsade. Jag badar varje dag och kvällsdoppet är det allra bästa. En ljuvlig avslutning på dagen och renande på flera sätt. Man får liksom skölja av sig allt klibbigt, både fysiskt och mentalt och så sover man så gott efteråt.