Den årliga guldrushen har startat även på våra breddgrader. Många bönder har redan kommit långt men nu är vi också med i matchen. 

Äntligen tröskning. Lexia var servad sedan länge och behövde bara lite tvätt och puts innan de kunde åka ut och börja på första åkern idag. Det är så moget nu att axen nästan hoppar in i tröskan av sig själva.

Roligast var nyodlingen som jag visat tidigare. En åkerdel som inte ens fanns förra året, hur häftigt är inte det? Och nu är det skördeklar spannmål där och jag blir alldeles rörd.

HÄR är ett inlägg från i våras om just den åkern.

Fint korn och frasig, gul halm. Och en så kallad HHH, Happy Harvesting Husband, på väg upp i hytten.

Första lasset tippades in och jag är som vanligt oerhört tacksam över att vi övergett systemet med syra och planlagring. Ryser när jag tänker på hur tidsödande inläggningen var.

Nu är det bara att slå av och dra igång korvpackaren nästa dag istället.

Lite knivigt kan det vara att veta hur högt man törs tippa innan man slår i takbalkarna. Men om man är mjuk i rygg och nacke kan man se hyfsat bra.

Skönt att vara igång och kul med riktigt fint väder första dagen. Det känns som ett gott tecken!