Det är inte lätt att vara tjur. Att vara en nyfiken tjur med tjock nacke och pissdåligt konsekvenstänk är ännu svårare.

Att tjurarna nosar på varandra mellan rören i grindarna i hangarn är inget konstigt. När de är små kan de stoppa in hela skallen och dra tillbaks den igen och när de är stora får de bara in mulen innan det tar stopp. En viss tid i livet är det dock lite mer spännande. Då är ett tjurhuvud tillräckligt litet för att ta sig in mellan rören men för stort för att dra ut igen. Oerhört irriterande.

Här ser man en del av grinden. De vinklar huvudet och stoppar in det mellan rören, ligisterna. 

Det är sällan men det händer att de fastnar och man får gå in och stoppa tillbaka öronen och hjälpa någon klantskalle loss emellanåt. Och någon enstaka gång blir det som för den här, 7370. Han hade fått in huvudet vid det nedersta röret och satt fast ordentligt i morse.

Jag hade så dåligt samvete över att jag inte varit ute tidigare, eller mitt i natten, eller varit tillfälligt synsk så jag hade vetat att han var i knipa.

Han hade nog stått där ett bra tag stackarn, för han var både trött och svullen om nacken och gick inte att få därifrån. Danne och jag hjälptes åt att snabbt skruva isär grinden så vi fick loss honom och resten av dagen fick han återhämta sig i stillhet i egen box.

Han fick mat och vila samt några böner om att svullnaden skulle gå ner. Nu på kvällen såg det mycket bättre ut och han har både ätit, druckit och idisslat. Tack och lov.

Skönt när det går bra, alla som har djur vet att de kan ställa till med det mesta när man vänder ryggen till. Och att de aldrig förstår hur mycket vi oroar oss för dem jämt och ständigt.