Så kom den spännande dagen. Den man både ser fram emot och bävar inför varje år. 

Vilka är dräktiga? Hur många? Vilka är tomma och hur ska vi tänka kring deras framtid? Det är sådant man går runt och tänker på när det vankas dräktighetsundersökning. Samt hur man på enklast möjliga vis ska få alla kor att gå snällt på rad fram till behandlingsboxen och inte trängas för mycket i kön.

Allt som allt gick det bra idag, det enda missödet var väl kvigan Elda som gav mig ett blåmärke på låret när hon försökte springa genom en grind. De flesta andra kor var lugna och det gick hyfsat lätt att få fram dem till boxen, låsa fast dem och låta veterinären göra sitt jobb.

En rolig sak med moderna dräktighetsundersökningar är inte bara att man får en ganska exakt angivelse om hur långt gångna korna är. Man får även se kalvarna på ultraljudsbilder likt de man fick när man själv hade en liten i magen.

Alla kor utom två var dräktiga och vi är jättenöjda med det resultatet. De tomma går till slakt och det känns okej då en av dem redan stod på listan för evig vila på grund av hög ålder.

Nästa grej blir klövverkning om en vecka, då får vi se om ytterligare någon sorteras ut eller om pedikyren visar godkänt.