Bygget går framåt och nu är det inte överdrivet mycket kvar. Ikväll var det rena julstämningen där ute, med ljusslinga i taket supermåne i bakgrunden. 

Nu tänkte jag berätta lite mer om det här stallet, för jag har mest visat tårtbitar av byggprocessen än så länge. Jag ska hålla det kort har jag tänkt men fakta måste helt enkelt fram. Byggmänniskor där ute måste ju få veta mer om MÅTTEN, herregud. Var är det för MÅTT?!

Jo nu ska ni få höra.

Måtten på hela bygget är 40 x 16 meter och som synes blir det öppen långsida med foderbord precis som i vårt dikostall. Betongväggarna är 1,8 meter och ovanför dem kommer en vanlig träresning. På insidan sitter formplyfa och utsidan har fått en klassisk brädfasad.

Inne blir det 10 meter ströbädd, 4 meter skrapgång och 2 meter foderbord. Vi fortsätter alltså på det invanda och bygger som vi gjort tidigare. Vi gillar ju konceptet ströbädd och skrapgång, dels för att det blir enkla och förhållandevis billiga byggnader men också för att vi upplever det som en väldigt fin och bra djurmiljö. Att kunna lagra gödsel i bäddarna är också en stor fördel.

Nackdelen är att man måste ha strö. Mycket strö. Eftersom vi odlar spannmål har vi en del halm och genom åren har vi lärt oss om annat som också funkar. Strö från sämre vallar är till exempel ett bra komplement och på senare år har vi varvat halm och spån med gott resultat.

Boxarna i det här stallet kommer att bli 5 meter breda och hålla 15 djur i varje. Det blir 8 boxar och tanken är att det ska hysa halvväxta tjurar på va 250 – 400 kg. I nuläget har vi som en flaskhals i flödet och särskilt kvigorna har inte tillräckligt med plats. Med detta bygge kommer vi både att kunna utöka antalet djur och få bättre snurr på våra köttraskvigor. De kommer att få en av de äldre hallarna nu när tjurarna kan flytta till nytt.

En annan fin sak i kråksången är att vi inte behöver investera i nya maskiner, varken för djurskötseln eller växtodlingen. Fler djur på samma maskinpark är alltid bra och den dag något måste bytas ut är det fler som delar på kostnadsbördan.

Kort sagt bygger vi för både utökning och effektivisering, även om det sker i ganska liten skala den här gången. Det blir inget jättesteg och inga stora förändringar driftmässigt. Men helt klart en finslipning av produktionen och en, som vi ser det, klok optimering av gårdens resurser.