Det blev inte så mycket fotograferat på Agritechnica, men desto mer upplevt på plats. Här är en liten rapport från en mässa där närvaro uppenbarligen gick före kameralins.

Tysklandsresenären är hemma och mässbesöket blev inte så dyrt som man kanske befarat. Vad jag vet har ingen handpenning lagts på något, inte minsta lilla vagn.

Här är några bilder. Inte så jättemånga men det blir kanske inte fler när ett gäng karlar åker till Europas största lantbruksmässa?

Här till exempel är en sorts ölhall inne på själva mässan.

En bild till på samma hak. Och Danne som inte ens dricker öl?

Maten blev jag lite avundsjuk på måste jag säga. Perfekt tallriksmodell om ni frågar mig.

Ett fantastiskt litet fordon!

Här är ett klassiskt mässfoto men det har jag nog redan visat i ett tidigare inlägg. Var alla andra bilder på traktorer, däck, bandfoderfördelare och gödselrobotar finns vet ingen. Men det ska ju vara bra att uppleva saker utan filter och kameralins, med närvaro och direktkontakt med verkligheten. Kanske var det så de tänkte?

https://www.agritechnica.com/en/press/photos

För den som vill se mer lägger jag in en liten genväg här. Klicka på länken här uppe så kommer man till mässans pressida där de samlat bilder, filmer och annat matnyttigt, som föredrag och prisutdelningar.

Här är de i alla fall, männen som kan mycket men som inte prioriterar foto. Som säljer kultivatorer, vältar och gödseltunnor över hela Sverige och snart kanske har ännu fler grejer i sortimentet. EC-maskiner-gänget helt enkelt. Med hövding Olof och de tre drängarna Danne, Rickard och Mikael.

Sammanfattningsvis verkar det ha varit en bra tripp, med undantag för något med en bil som inte hade fungerande fläkt- eller värmesystem eller hur det nu var.

Dannes samlade betyg på resan är 4 av 5 svindyra mässmontrar. Bäst var utbudet, att ALLT inom lantbruk fanns representerat i så stor mängd. Vill man titta på exempelvis strängläggare kunde man jämföra sjukt många märken och modeller.

Sämst, eller minst bra, var att det var så stort och så mycket, och att tiden inte räckte till. Agritechnica är en gigantisk mässa där han tycker att man borde gå flera dagar, gärna med paus emellan för att vila hjärnan.

Mest intressant för Bergström var traktorvagnar och mixervagnar. Jag skulle även gissa att han kikade en hel del på tröskor men det säger vi inte till Lexia.
Det han uppskattade minst var, och här citerar jag: ”små, konstiga asiatiska grejer som illa svetsade skottkärror”.

Inför nästa gång, eller som ett tips till andra mässbesökare ger han rådet att ta sig gott om tid och ha en tydlig gameplan. Att bestämma i förväg vad man vill titta på och vad man väljer att hoppa över. Samt hur man vill lägga upp dagarna för att hinna. Denna gameplan ska sedan följas också, det är viktigt men säkert inte så lätt alla gånger. Ett absolut minimum är två dagar på mässan men man ska inte försöka uppleva allt för det är omöjligt.

En kul erfarenhet senare är han nu tillbaka bland isiga traktorer, byggskrot och djur. Några fler produkter tros vara på väg in i EC-Maskiner-familjen och kontakter har knutits med vänner i Polen. Livet som maskinsäljare lite såhär på sidan om bjuder onekligen upp till viss variation.