– Hur skulle du klara dig utan mig, säger jag med en djup suck när jag måste hjälpa honom med mailen, banken, inloggningen eller e-signeringen? Sanningen är att han nog skulle lära sig ganska fort. Jag däremot, skulle behöva mycket längre tid för att få styr på hans administrativa grejer. 

Det finns så mycket jag slipper bekymra mig om och ansvara för här på gården. Oerhört lyxigt men också lite skrämmande. För tänk om Danne skulle drabbas av livskris och dra till Thailand en dag, eller bli sjuk och stum eller bara vägra sköta det som blivit hans ansvarsområden? Då skulle jag få en hel del huvudbry kan jag lova, och troligen tvingas göra många dyra sista minuten-affärer.

Saker han ägnar sig åt som jag helt slipper är beställningar och förhandlingar om olika förnödenheter. Det är utsäde, gödning, plast och nät och allt annat som hör olika säsonger till. Dessutom köper han in allt som behövs löpande, året runt, för den dagliga driften.

Det är väldigt sällan genom alla år som vi fått slut på kraftfoder innan en ny leverans hunnit komma, även när inte kunnat ha schemalagda leveranser. Mjölkpulver som är ännu svårare att förbruksberäkna lyckas han också få hem i tid på något märkligt vis.

Snart slut på salt och mineraler? Jag behöver bara tänka tanken innan en ny laddning står på gårn.

Igår kom åtta nya pallar med spån till småkalvarna, precis när jag insett att vi bara hade en halv kvar av de gamla. Hade jag planerat och beställt? Absolut inte.

Så himla smidigt. Är jag inte en lyxbondhustru så säg?