Det sprutar ut kalvar här och jag har inte hunnit visa fler än den allra första. Måste försöka göra ett uppsamlingsinlägg någon dag för de är så himla gulliga allihop. Tills dess får man hålla till godo med en av favoriterna hittills. Köttklubbans lilla pöjk!

Hela åtta kalvar har vi fått men har jag hunnit fota och lägga ut fina bilder på dem? Nej, bevisligen inte. Vet inte vart tiden har tagit vägen men det har varit massor av jobb, dagar som flugit iväg och så lite grus i maskineriet på hälsofronten här hemma.

Här är i alla fall en kalv som känns extra kul att ha fått. Både mor och son ställde upp hyfsat när jag rev fram kameran i eftermiddags.

Det är 1142, även kallad Köttklubban på grund av hennes oerhört muskulösa lår, som fick en tjurkalv i förrgår. Hon är kviga och kalven var stor så vi fick hjälpa henne att få ut den och trodde nästan inte att det skulle gå vägen. Tack och lov kom han ut tills slut men båda två var ganska tagna efteråt. Även Danne och jag som fått hjälpdra av alla krafter med rep om framklövarna.

Helt nykläckt med trött men stolt mor. 

Skulle kvigan orka bry sig om kalven? Skulle kalven komma igång och börja dia ordentligt? Man vet aldrig när starten varit tuff och modern är oerfaren.

Till vår glädje visade den unga mamman fina instinkter och kalven piggnade till även om det tog lite tid. Vi tog det säkra före det osäkra och hjälpte till med första målet mat. Kvigan lät sig mjölkas i vågburen och vi sondade kalven som var ostadig på benen och ännu inte fått till rätta sugtekniken. Dag två diade han lite själv plus att han fick två extramål från en annan ko.

Sedan blev det fart och idag fattar han grejen. Nästan åtminstone, han diar även på en liten blindspene längst bak på juvret en man kan ju inte begära för mycket såhär i början…

Så himla kul att det gick bra. Det är en väldigt fin kviga men man vet ju aldrig med första kalvningen. Om allt ska fungera, om hon ska visa gott moderskap och så vidare. Om inte så har man hoppats på och investerat i fel djur och det är ju alltid tråkigt.

Den här gången känns det fortsatt rätt, precis som vi önskade när hon var liten och vi tänkte att det här kommer att bli en riktigt fin ko i framtiden.