Back to torvbusiness
Nu har vi börjat ströa med torv igen och precis fått hem ett gäng storbalar från Biobränslekompaniet.
Två av våra lösdriftshallar passar bra för torvströ. Vi lägger in en hel bal och ströar ut för hand. Det går ganska fort och man får lite träning på köpet.
Vi testade tidigare att sprida med halmfräsen men det blev bara katastrof. Dels var det svårt att lasta utan att balarna gick sönder och dels blev det torv exakt överallt när man drog igång maskinen. Nu använder vi torven i Stolp- och Herefordhallen, som vi kallar byggnaderna. Där har vi ca trettio djur i varje hall.
Botten i ströbädden består av halm som är ganska hårdpackad. Nu har vi lagt in en torvbal uppepå och planerar att köra enbart torv så länge det går. Till slut blir det svampigt och fuktmättat och då måste man antingen köra ut hela bädden eller lägga in ordentligt med halm eller flis för att få en botten igen.
Torv är intressant. Det finns många sätt att använda den och det vi gör är bara ett exempel. Strömetoderna avgörs av antalet djur, ströbäddens yta och hur tunga de är. Våra torvtjurar är mellan sex och nio månader gamla och har ganska väl tilltagna ytor. De är lätta nog att inte trampa så djupt i bäddarna och har även en bred skrapgång som gör att bäddarna avlastas. Med rätt väderförutsättningar har vi lyckats klara oss på en bal i veckan åt trettio djur. Det är en jättebra strökalkyl och tjurarna trivs och håller sig rena.
När det är blötare ute och hög luftfuktighet går det såklart åt mer.
I början är det intressant att smaka på torven. Sedan ska det hoppas och skuttas.