Idag har en av de viktigaste delarna i våran spannmålsskörd, torken, fått sig service och genomgång. Det var dels allmän service och genomgång, men också några problem som åtgärdades och till våran hjälp hade vi Hasse. 

Allmän service

Utan fungerande spannmåls- och torkanläggning blir det inte mycket tröskat hos oss. Allt vi tröskar går in i våran anläggning och vi har inga andra bra alternativ så det bara måste fungera om vi vill kunna skörda det vi sått. Dessutom så räcker det inte med att det bara fungerar, det måste fungera så bra som möjligt också eftersom att spannmålsanläggningen sätter mycket av kapaciteten på tröskningen. Hur många ton i timmen tröskan klarar är ointressant om vi inte kan utnyttja det. Därför så måste en del krut läggas på att se till så att allt är som det ska och det är en hel del att gå igenom. Det ska smörjas, spännas, kollas, lagas etc etc. För att allt skulle gå så bra som möjligt tog vi, som vi gjort några gånger, hjälp av Hasse. Han har koll på detta och jag tror inte det finns många (förmodligen) ingen som har den erfarenheten av spannmålsanläggningar och det som rör dem som han har. Han kan alla knep och trix, samtidigt som har har öga för vad som behöver göras. Han är också duktigt på att bedöma hur akut en brist är att åtgärda, är det panik eller räcker det med att göra det innan nästa säsong är sådant som kan vara bra att veta. Istället för att man själv ska stå där och gissa. Det är också lite häftigt när man kommer ner till torken klockan några minuter i sju och han redan sitter i tippgropen och kollar vad som behövs göras där. Allt är inte riktigt klart än, men det mesta är klart och redo för skörd.

Två huvudvärkar mindre.

Förutom allmän service så gjorde några andra ingrepp och två av dem var två orosmoln som nu äntligen blivit åtgärdade. 

Vi börjar med det första. Sedan vi byggde om anläggningen 2017 så har vi haft lite småproblem med att en elevator inte riktigt blir av med våt spannmål. Det har ändå fungerat tillräckligt bra, men förra året var det katastrof och gick långt ifrån tillräckligt bra. Det var faktiskt inte förens då vi började reflektera över att det faktiskt varit problem sedan vi byggde om anläggningen. En elevator förlängdes då och det monterades en 8-vägsfördelare efter den. När våt spannmål tog en viss väg genom den så tenderade det att vara låg kapacitet. Våran gissning är att det beror på att vinkeln och fallet från fördelaren till transportören var anledningen till det. Det var inte jätte tydligt att det var så, men det kändes så. Det är i alla fall värt att prova att göra om det. Så vi drog om rören och skiftat lite plats på dem så vi fick lite rakare och brantare väg för den våta spannmålen. Inte säkert att det blev succé, men det känns bra.

Problem nummer två var lite tydligare och av annan karaktär. Det var våran groptransportör som nu är inne på sitt 24 år. Den har levt ett hårt liv och är lite specialbyggd, men har fungerat bra. Det som däremot varit ett problem och lite orosmoln de senaste åren är spänningsannordningen. Den har inte haft en så jättebra arbetsmiljö och har rostat ihop. Eftersom att allt ä lite specialbyggt med så är det inte bara att byta heller. Nu så hade däremot lagrena till spänndrevet börjat ge sig och då kändes det inte som att något annat alternativ fanns än att fixa det hela på ett ordentligt och driftsäkert sätt. Lagrena behövde bytas och spänningen lagas. Utan fungerande tippgrop så blir inget alls bra, ingen spannmål kommer in och stresspåslaget ökar med många tusen procent. Därför så fick vi idag bita i det sura och åtgärda detta. Det visade sig sen att det inte var så surt och gick mycket bättre än man kunde tro. Nu är det nästan som nytt igen.

Nu är vi helt klart lite mer redo för skörd än vad vi var igår. Allt är inte helt klart, men vi närmar oss absolut. Till skörden är vi garanterat klara.