Mina sysslor för lördagen var planerade och bara att utföra. Jag och Tyra (sommarjobbaren) skulle köra in så mycket halm vi bara kunde. Det blev inte mer än två lass… Sen fick jag rycka in på annat håll. 

Flexibelt

Flexibelt och varierande är två ord som beskriver våran vardag ganska så bra tycker jag. Det är ofta man får kasta om planer på grund av olika anledningar, tex väder, något går sönder eller något går sämre än man trott. Igår var inget undantag. Farsan som sköter tröskningen var tvungen att avbryta och då föll lotten på mig att göra ett försök att ersätta honom. Halmkörningen avbröts och jag hamnade hastigt i tröskhytten. Himla tur att vi har en del koll på varandra sysslor så att vi snabbt kan ersätta varandra när det behövs. För trotts att saker händer så behöver ändå vissa saker rulla och då är detta viktigt. Det är ofta väldigt effektivt att ha endast en som gör vissa arbeten, men också sårbart om inte någon annan kan utföra det. Tur att jag dagen innan åkt med en sväng när vi satte igång med rapströskningen så jag hade lite koll på hur det fungerade.

Hur skötte jag mig då?

Ja, det kan man ju undra. Tröskning är inget jag gjort mycket sedan 2013 då jag inte gjorde mycket mer än att tröska i tre månader, (men det var i Australien). Så frågan om hur jag skötte mig är helt klart befogad. Jag börjar med ursäkten att det inte var helt lätt tröskning, hög raps med gröna inslag som bitvis låg ner. Men jag tror och tycker ändå att det gick bra. Allt var helt när jag var klar och vi hade fått av en del. Det var inte samma höga kapacitet som om Janne hade kört, det är jag övertygad om, men ändå tillräckligt för att jag ska vara nöjd. Som mått för om det gick bra eller inte använder jag förresten om jag presterade ok/bra eller inte. Jag räknar inte att allt var helt och rullade så smått som att det gick bra, för att ha som mål att rulla och att inget ska gå sönder är i och för sig bra, men att ha det som mål utan att ha produktivitet och resultat med är det ganska så dåligt.. I alla fall när effektivitet är viktigt för att resultatet i slutändan ska bli bra. Men som sagt var jag tror att det gick bra och att den här gången var så gott jag kunde tillräckligt bra. Nu ska jag inte ta åt mig hela äran för att det råkade gå bra för tröskan skötte ganska så mycket själv. Jag såg till så att den fick i sig material så skötte den i stort sett resten själv. Häftigt med automatik som fungerar bra och som det ska. När dagen var slut hade vi tröskat ca 35 hektar raps med vad som verkar vara en bra  avkastning.

Min sten

En lite typisk grej var att eftersom att det var jag som tröskade igår så var det också min uppgift att hitta ”min sten”.  Det är den enda stenen som jag tyckte att jag behövde märka ut när jag plockade sten i våras. Den märktes sedvanligt ut med en flagga. Det som var lite tokigt var att jag då inte trodde och räknade med att rapsen där skulle bli nästan två meter hög, men det blev den. En flagga som är cirka 160 centimeter hög gör föga nytta i en raps som är just två meter, den sticker helt enkelt inte upp för att varna om att där finns sten. Typiskt obra… Jag hade lite koll på var den var, men inte stenkoll. Som tur var (i detta fall) så hade rapsen lagt sig där och flaggan syntes. Så att jag haft ont i magen sedan i somras var tydligen onödigt…. Stenen kunde undvikas och allt gick bra

Så var den lördagen. Idag rullar allt som vanligt med Janne i tröskan.