Sista delen kväve på plats på rapsen

26 mars och vi kan kanske vara färdiggödslade på höstrapsen? Ja, det är nog med högsta sannolikhet så. Med rådande förutsättningar så valde vi idag att köra ut den sista delen av den planerade kvävegivan på våran höstraps. Det gjordes med hjälp av Yaras tjänst Atfarm.

Sådant år

Det finns en viss risk att jag kanske låter lite tjatig, men det är bra torrt nu och verkar inte bli blötare på ett tag. Det kan förstås ändra sig hur fort som helst, men utifrån det vi ser nu så ser det torrt ut framåt och då försöker vi helt enkelt anpassa oss efter det. Det gjorde vi lite i dag när vi körde ut den sista (planerade) delen kväve på höstrapsen. Höstrapsen kan som vanligt dö ända eller hitta annat sätt att se till att skörd uteblir ända fram tills dagen vi tröskar den, men just nu ser den ut att må bra och kunna leverera. Därför känns det lika bra att mata den med vad den vill ha. Den växer redan nu och man ser skillnad från dag till dag och jag gissar att det kommer kunna sätta ännu mer fart, så det känns bra att försöka se till så att kvävet finns där när rapsen väl vill ha det. Det finns ju viss risk att allt inte blir tillgängligt förens det kommer ett ordentligt regn, men nu ligger det i alla fall där och någon gång innan rapsen slutar växa borde det väll kunna komma några droppar regn.?

Rapsen grönska och växer mer dag för dag.

Vad och hur körde vi då?

Med fosfor, kalium, en del av kvävet och en stor del svavel på plats på rapsen redan så återstod nu bara sista delen av kväve och en lite del svavel. Så det var helt enkelt kväve och svavel vi körde idag. Klassisk NS 27-4 var det i spridaren. Mängden vi körde var 60 kg N/ha och det gjorde att vi nu kom upp ett snitt på 150 kg N/ha utkört nu i vår. Givan har vi på olika sätt övervägt och använt lite olika verktyg för att bedöma, men landade till slut i de 150 kg N/ha som på något sätt känns som en standardgiva på höstrapsen i vårat område. Vissa modeller talade för mer och vissa för mindre, men 150 kg N/ha var det vi kom fram till. Däremot så kördes det inte i en rak giva. Det är lite svårt att bevisa, men jag upplever att variera vårens kvävegiva efter rapsens biomassa på hösten bidrar till jämnare och högre skörd. Det känns i alla fall rätt att göra det så vi gör det på den här sista givan vi kör. Jag har fastnat för Yaras plattform Atfarm för att göra detta, men det finns flera olika sätt. Jag tycker att Atfarm är väldigt logiskt, snabbt och enkelt att jobba med samt att det fungerar när jag har använt det. Så med hjälp av shapefiler skapade i Atfarm spred jag idag ut en snittgiva på 60 kg N/ha på våran höstraps.

Det började vid datorn med att skapa en fil för spridning baserad på någon av höstens kartor på N-upptag. Jag fastnade till slut på en karta från 15 oktober på detta fält.
Sedan in med det i spridaren/traktorn
I med gödning.
Sen var det bara att åka.
Jag måste erkänna att det är lite roligt när det är så mycket olika färger på skärmen när man sprider. Samtidigt är det fortfarande lite otäck det här med styrfiler, tänk om man tänkt fel och gör 100 % fel??

 

Nu är detta som sagt var både beslutat och utfört, nu är det upp till vädret att göra en del av resten. Beroende på vad som händer framåt nu kan detta vara sista överfarten på rapsen fram till vi tröskar den. Det som kan hända är att vi kommer kompensera med lite mer kväve i form av kalksalpeter (inte troligt), att vi behöver bekämpa rapsbaggar samt behandling mot bomullsmögel.  Vi får se vad som händer helt enkeltt….