Slakt, svamp, kväve och förra årets balar är snart hemma

Början på juni har dominerats utav vallskördande för oss, men det händer även en del annat. Här kommer en liten rapportering om vad vi sysslar med när vi inte skördar vall.

Slakt

Våra slakttjurar växer och vartefter de blir slaktmogna får de åka iväg till slakteriet. I måndags klockan 06:00 var det dags för ett litet gäng att åka. Det är inte så krångligt Christin plockar ut och anmäler djuren och sedan lastar och skickar vi iväg dem. Vi sorterar ut tjurarna när det är dags för dem att åka. De får alltså gå i sina vanliga grupper ända fram tills det är dags att kliva på slaktbilen. Det blir lugnast för tjurarna, istället för att innan blanda ihop djur från lika grupper. Då finns risken för att både det ena och det andra sker när de ska hitta sin nya rang i gruppen. När de får gå direkt upp på slaktbilen blir det inte tillfälle för detta och att blanda ihop djur från olika grupper brukar fungera bäst när samtidigt miljöombyte sker. Detta tycker i alla fall vi fungerar bäst för oss. Hursomhelst så åkte detta gäng iväg och slaktvikten på dessa herrar landade på 374 kg/tjur i snitt. Inte jättetunga, men helt klart färdiga.

Måndagmorgon och utplockningen av utvalda tjurar ska snart dra igång.
Embers åkeri hämtar djuren och kör dem vidare till Scan i Linköping. Skönt med lugna och duktiga förare, det gör att lastningen går bra.

Svamp

Vetet växer och jag måste nog påstå att jag tycker att det ser bra ut, nu gäller det bara att skydda det fram till skörd mot skörde- och kvalitetssänkande faktorer. En av faktorerna som kan ha påverkan på båda dessa gällande både strå och kärna är svampangrepp. Vi närmar oss nu skörd och vi har haft en ganska så bra svampväde- Trotts utebliven nederbörd har det ändå varit fuktigt, särskilt ute på fälten, och temperaturen har varit gynnsam för svampinfektion och sporbildning. Därför så var det inte så svårt att ta beslut i år om att köra en axgångsbehandling för att skydda vetet mot svamp. Frågan var bara när vi skulle köra, det ska tajmas in när det är optimalt för grödan, bra väder och vi har tid. Hela flaggbladet ska vara framme när vi kör så vi får bra effekt och täckning. Det kluriga är att alla veteskott inte utvecklas precis likadant, så vi får invänta dem senare sidoskotten och då har redan några skott börjat att spricka upp och axen att titta fram. Hursomhelst så gick utvecklingen ganska så fort och vi började förra torsdagen i vårat tidigaste vete. Det blev sedan ett litet avbrott i väntan på att resten vetet skulle utvecklas, men nu är vi igång och kör när det går och går allt som det ska kan vi nog bli klara med de sista hektaren imorgon. Vi har även haft med tillväxtreglering i sprutan. Det vi har kört varit Camposan, Elatus plus och Orius. Nu är däremot halva axen framme och då tappar tillväxtregleringen effekt så sista hektaren kommer nog att köras endast med svamp.

Sprutan började rulla förra veckan. Det är klurigt det där med den här sprutningen. Det får inte vara för varmt och inte för ljust, då riskerar man att skada vetet för mycket.
Svampskydd och tillväxtreglering i Kask

Nu befinner sig halva axen ur holk på många skott och kanske de som är viktigast att få stråstarka så tillväxtregleringen känns nu onödig.

Kväve

Tillbaka till den ständiga frågan om kväve och hur och om det ska gödslas något mer. Vi gick ju nyligen i mål med våran kvävekompletteringsrunda med hjälp av N-sensorn, men det händer hela tiden grejor på fälten så det gäller att hänga med och se vad som händer. Vi har haft några frågetecken angående några fält huruvida de ska få lite mer kväve eller inte. I helgen gjorde vi några nedslag för att kolla läget. Till vår hjälp hade vi AT-farm, N-tester samt våra egna ögon och erfarenheter. Vi kom fram till att vi just nu inte behöver gödsla mer kväve. Det som kanske kan vara aktuellt är en proteingödsling på några fält om skördepotentialen skulle vara väldigt hög, men det har vi på oss minst till blomningen att göra så vi väntar med det.

Behövs detta vete kompletteras med mer kväve? Detta är Linusvete.
Här är ett annat fält och här är det upplagt i appen AT-farm från Yara. Ett väldigt snabbt och smidig verktyg för att få koll på sin biomassa. Man kan lägga upp fälten snabbt direkt i appen och direkt få koll på biomassa. Ett bra verktyg för att veta var man ska kolla för att bedöma olika saker. Till exempel var man ska använda N-testern eller kalibrera sin N-sensor.
Till vår hjälp hade vi också med oss en N-tester.
Till vår hjälp har vi också Nollrutor och maxrutor. Jag gillar nollrutor mer än maxrutor. Jag tycker maxrutor har större risk för felbedömningar… Hursomhelst så ser ni här på bilden fyra nollrutor. Den blå är helt utan kväve. Den gula har endast fått första givan på 60 kg N/ha. Den röda har inte fått NS-21-24 i en giva på 100 kg /ha eller kalksalpeter vid kompletteringen. Den vita har inte fått Kalksalpeter. Det jag tycker är intressant här är att den röda rutan som inte fått NS-21-24 har synts så länge. Jag tror att det hänger mer på svavlet än på kvävet här och att det kan bero lite på att det var raps som förfrukt här.

Balar hem

Efter att nu i ett tag haft dåligt samvete för våra balar sedan förra året som legat kvar i fältkant så har nu det börjat lösas. Efter att de som brukar köra våra balar ändrat fokus på sin verksamhet så har vi nu stått utan hjälp från lastbil ett tag, men för någon vecka sedan fick vi tag på en som kunde åta sig uppdraget, Joakim Skullman. Igår dök han upp och började köra balar för fullt. Det gjorde att nästan hela vårat detta problem löste sig på en dag. Nästan alla balar som låg kvar kom hem och de som blev kvar får han ta med sig när han kör hem årets förstaskörd. Återigen skönt med duktigt folk som löser problemen. Det var bara att visa vart balarna var och vart de skulle så löste sig allt, även om det inte var direkt motorväg till dessa fält. Skönt att äntligen få hem balarna. Vi brukar göra lite olika, ibland lejer vi in lastbil och ibland kör vi själva. Det brukar bero mest på hur mycket tid vi har och nu har vi inte särskilt mycket extra tid, så där vi kan få smidiga lösningar tar vi dem.

Här kör vi årets första skörd på dessa fält. I bild syns hur förra årets balar ligger kvar. Men nu lagom till årets första skörd fick de börja att åka hem.
Nyss hemkomna balar.
Joakim Skullman stod för latbilskörandet.
Säkert, bra och smidigt.
Nyss hemkomna balar. Jag måste säga att traven blev väldigt bra. Dessa balar är inte alls roliga att trava, de är blöta och mjuka. Jag är inte säker, men jag får för mig att han gjort detta någon gång förut…

Nu sätter vi punkt för detta inlägg och avslutar med en bild som skvallrar lite om vad jag ska göra imorgon när jag är klart med allt annat jag ska göra.

Balarna vi pressade och plastade åt oss själva häromdagen är inte uppblåsta längre, så dessa går nu att börja plocka ihop. Detta ska ni nu prioritera så inte fåglarna förstör det kanonfina fodret vi lyckats få.