Dags för lite pedikyr

Betessäsongen närmar sig och det är dags för både hagar och djur att bli redo. Några hagar har varit redo med el och vatten ett tag nu och nu är djuren väldigt nära redo. Idag bockades pedikyren inför betet av när klövverkning stod på schemat.

Klövverkning

Efter en vinter på djupströbäddarna så har några djurs klövar vuxit lite och för att de inte ska få problem på betena med klövhälsan som kan smitta vidare i resten av kroppen, så verkas dessa innan de släps på grönbete. Ko-personalen som jag brukar kalla dem, Christin och Caroline som har mest djuransvar, hade en lista som vi följde. De har väldigt bra kolla på alla djuren och tack vare det kunde vi bra plocka fram dem korna som behövde verkas. Vi körde alltså inte igenom hela besättningen. 14 kor utav 72 verkades idag och tre avelstjurar. För att det skulle gå så snabbt och smidigt som möjligt så var vi hela arbetsstyrkan plus en praktikant som skötte kotrafiken så att klövverkaren aldrig behövde vänta på kor. Jag tycker att det gick snabbt och effektivt.

Inlyftning utav verkstolen.
Förbereder grindsystemet.
Dagens första ko.
Fler kor på kö.
Bakom korna pågår någon slags planeringsmöte.
Max skötte verkningen för tredje året i rad.

 

Envis som en tjur

Envis som en ko har jag många gånger hört folk säga, men jag börjar fundera på om det inte ska heta ”envis som en tjur istället”. Eventuellt ”envis som en Hereford” för det passar också in ganska så bra. Hursomhelst så var det idag en av avelstjurarna som utmärkte sig som dagen segpropp. Det var inte inte oväntat, men förväntningarna besannades. Avelstjurarna gick i en annan lagård mot korna och vi körde dem med transport till och från dikolagården där klövverkningen ägde rum. Där fick de bo i boxar så länge. Detta innebar att det blev tre flyttar utav Herr Envis-Jag-Går-Bara-När-Jag-Vill-Hereford. Alla dessa tre flyttar tog god tid, jag tog aldrig tid på ritkigt, men jag sa vid första flytten att den här kommer vi lägga tre timmar på idag. Det stämde inte, men det kändes så. Lite typiskt när djuret man motar förmodligen väger mer än ett ton, då är det inte bara att knuffa det dit man vill. Vill han gå genom en grind så går han genom en grind…. Hursomhelst så gick den igenom alla moment som den skulle och är nu verkad och redo för att ge sig ut på betet och jobba.

 

Lastad och redo för flytt mot pedikyrsalongen.
Två tjurar på väg mot verkstolen. Helt klart mer fart i den röda angusen.
Hereforden gick inte att mota, så den fick lockas istället. Förs med kraftfoder.
Sen med gräs.
Sen med båda….
och till slut så vann vi. 
Vi han även med att sätta i Flectronbrickor i kalvarnas öron.
Tre olika sorters brickor i öronen. Ett vanligt märke, ett digitalt märke och en Flectronbricka.
Ett styrkeprov mellan två kor får avsluta dagens inlägg.