Lite mer kväve till det dåliga vetet

Följetongen om vårat dåliga vete fortsätter och nu har det fått sig en liten giva kväve till i form utav Kalksalpeter.

Det bra i det dåliga

Egentligen så ljuger jag kanske lite, men det beror på hur man ser det. Det dåliga vetet fick nämligen inget kväve alls, utan det var det som ändå var bättre än det dåliga (men inte bra i normala års mått) som fick kväve. Tänkte bara så vi rett ut detta på en gång.

Status

Det här med växtodling är inte så lätt i praktiken som det är i teorin, men blandar man in lite teori i det praktiska så blir det ändå lite lättare. Hursomhelst så har vi fortsatt att ha koll på våra fält med sämre vete på för att se hur de utvecklas och vad vi ska göra för insatser. Det är 45 hektar det handlar om med varierande bestånd på och än så länge så har det punktbehandlats med 70 kg N/ha på det vi trott på. Nu har dessa fält varit i stråskjutning ett tag och befinner sig just nu i stadie 32. Då tycker jag att man kan få en ganska så bra bild av hur många skott som kommer att följa med fram till skörd om inget drastiskt händer. Så för att få en bild av hur det ser ut så gav jag mig ut för att räkna skott och kolla lite hur det ser ut. På de platser jag nu kommer benämna som ”bra” (fast de inte är bra på riktigt) så har vi nu 350-380 skott per m2 i snitt. Jag har inte hur bra koll som helst på sorten Chevignon, men har förstått att den kan sätta både många kärnor per ax och få en hyffsad tusenkornvikt. Kollar man på Sverigeförsöken från 2025 så har Chevignon 51,7 kärnor per ax och en tusenkornvikt på 44,6 när det har 506 ax per m2. Det gör att jag gissar att det kanske kan bli ännu fler kärnor per ax och högre tusenkornvikt. Tar vi ändå de siffrorna från försöken och räknar teoretiskt så blir det så här: 360 x 51,7 x 44,6/100=8 300 kg/ha (ax per m2 x kärnor per ax x tusenkornvikten / 100 = kg/ha. Dessa bra områden har alltså teoretiskt möjlighet att avkasta 8,3 ton per hektar om allt går som det ska. Det är troligtvis högt, men 6 ton per hektar på dessa fläckar är inte omöjligt. Då räcker inte 70 kg N/ha hela vägen med en normal mineralisering på dessa fält som brukar vara 30 kg N/ha. Därför så kastade vi nu på lite mer kväve.

Fläckiga fält, men inte utan skördepotential.
För att få en uppfattning om läget så gav jag mig ut för att räkna skott som borde gå fram till skörd. Här var det 370 plantor per m2.
Här var det betydligt färre…
De skott som finns tycker jag överlag ser ut att må bra. Lite stressade, men ändå kraftiga.
Detta skott är i stadie 32
Flaggbladet ligger fortfarande långt ner.
Där har vi vad som ska bli axet så småningom. Jag tycker att det ser ut som att det finns potential i detta. Det ska bli spännande att se hur det utvecklas.
Bild tagen från ”Sverigeförsöken 2025”. Här kan man se data på Chevignon.

 

Gödslingen

Med detta underlag tog vi alltså beslutet att gödsla med lite mer kväve. Vi vet fortfarande inte riktigt hur det kommer utveckla sig, men något kände vi att vi var tvungna att gödsla. Så att vi inte bromsar det som faktiskt kan ge skörd. Vi körde ut 30 kg N/ha i form utav kalksalpeter, men körde bara på de ställen där vi tror att det behövs och det kan ge skörd. Det slutade med att 30 hektar utav 45 hektar fick mer kväve. resten får nöja sig med det som redan låg. Jag har försökt hitta ett bra sätt att köra på efter en satelittjänst, men hittade inget bra sätt så det fick bli att sitta och sätta på och stänga av manuellt.

 

Kalksalpeter i spridaren för snabb effekt.
Fokuserad i hytten för att sköta av och påslag. Här var spridaren på.
Här var spridaren avstängd…

 

Nu ska det bli spännande att följa detta. Ser utvecklingen bra ut framåt så är det inte omöjligt att det kommer köras mer kväve….