Skogsbruksplanen

februari 11, 2020

Skogsbruksplanen tycker jag har en central funktion i ett modernt skogsbruk. Det är där du planerar och följer din skogs utveckling, både på kort och lång sikt. Du kan också följa virkesförrådet som räknas upp varje år, skapa nya bestånd, rapportera dina åtgärder (såsom plantering, röjning, gallring etc) och planera dina kommande åtgärder såsom naturvård,  gallring och slutavverkning. Du kan till och med skapa egna traktdirektiv om du så önskar. Så alla bör ha en uppdaterad skogsbruksplan och jag ska berätta lite hur vi använder våran.

När det gäller skogsbruksplaner så kan man ha en analog variant, dvs en plan i pappersformat som du förvarar i pärmar eller på liknande sätt, eller en digital variant. Förr var ju den analoga varianten vanligast men idag skulle jag säga att man bör ha en digital plan. Fördelarna är så många, bl a så är det så snabbt och enkelt att ta fram planen på datorn och se vad bestånden heter och var de ligger. Perfekt när jag pratar med min far i telefonen, som har de flesta bestånd i huvudet. Det har inte jag, men jag får snabbt fram dem på datorn/telefonen och då ser jag vilket det är. Och man kan jobba med planen var man är är.

Två skogsbruksplaner, en analog och en digital.

Jag ska berätta lite om hur vi använder oss av våran skogsbruksplan och vilka finesser som jag tycker är extra bra. Det finns flera olika leverantörer av system för digitala skogsbruksplaner och den enda som jag har jobbat med är den vi använder oss av och den heter Eskog. Den är helt fristående och ganska nyutvecklad. Varför vi valde att konvertera våran äldre analoga plan till dem var att det systemet är uppbyggt från grunden som ett molnbaserat system, dvs all data lagras centralt i en server, som leverantören (Eskog) administrerar och sköter. Då slipper jag tänka på att säkerhetskopiera några data, det sköter leverantören.

En annan fördel när datan ligger lagrad centralt är att man kan vara flera användare av systemet men ändå alltid veta att du jobbar med den senaste uppdaterade versionen. Till exempel så har vi flera användare på våran plan. Det är jag, min far och min syster som kan göra uppdateringar. I praktiken är det bara jag som gör uppdateringar när vi röjt osv, men någon gång i framtiden kanske min syster sår eller planterar ett bestånd och då kan hon uppdatera planen där hon sitter och då dyker det upp i min plan nästa gång jag loggar in i systemet. Man är alltså inte bunden till en dator, det kanske är självklart men förr var det ju vanligt att planen fanns i en PC och alla måste jobba från just den datorn. Sedan har jag läst att en analog plan håller i runt 10 år, sedan måste du göra en ny. Har du en digital plan som du sköter och uppdaterar så ska den hålla mycket längre än så. Den uppdateras med tillväxt och åtgärder hela tiden.

Exempel på information om ett bestånd, från datorn men det ser likadant ut på appen i din telefon

Så det jag beskriver nu gäller för vår plan, det finns som sagt flera leverantörer och jag har förstått att de stora skogsbolagen och även skogsägarföreningarna har sina system så det finns många olika aktörer.

I vår skog i Bergslagen har vi över 110 bestånd och i Småland knapp 90 så det är runt 200 bestånd att hålla reda på och det gör inte jag i huvudet, jag behöver en plan att slå i. När vi lade in planen digitalt för några år sedan så gjorde vi även en planering framåt och vill man se den så kör man en rapport och då får vi fram en lista på planerade åtgärder och och när de ska göras. När vi sedan utför själva åtgärden och rapporterar av den i planen så hamnar åtgärden under utförda åtgärder och nästa åtgärd för det beståndet dyker upp, fast med då förhoppningsvis ett senare årtal. Det kan vara att man röjt och att nästa planerade åtgärd blir då gallring.

Lite skotarvägar, granbarkborreträd, jakttorn, kolbottnar och röjningsgränser inlagda i planen

En sak som jag uppskattar mycket är att man har en app kopplat till planen som du installerar på din telefon så då tar du med dig planen i skogen. Och du ser i vilket bestånd du är tack vare GPS funktionen i telefonen och kan snabbt och enkelt få fram information om just det beståndet, vilken areal, ståndortsindex, trädslagsblandning, ålder mm. Det är suveränt när du är ute i skogen och tittar på några bestånd och planerar dina åtgärder.

Vidare kan man också skapa sina egna traktdirektiv, med karta och allt. Vi har bara gjort det vid ett tillfälle, men det kan säkert bli aktuellt fler gånger. En annan smidig sak vi gjorde för inte så länge sedan när vi hade en slutavverkning var att vi markerade grupper av granunderväxt, som vi ville spara i slutavverkningen. I beståndet så markerade vi de här 18 grupperna med gula band men samtidigt så loggade jag det här i planen så det blev ytor där. När slutavverkningen drog igång fick skördarföraren en inloggning med läsrättigheter i planen och på så sätt kunde han se precis var de här grupperna var på hans telefon eller padda i skördaren. Det här är normalt något som inköparen sköter men du har alltså möjlighet att göra det själv också. Mycket smidigt!

Några av de sparade grupperna av granunderväxt

Man kan också skapa ett antal olika rapporter, som jag tidigare skrev om. Vi kan skapa rapporter om åldersklasser, huggningsklasser, kommande och genomförda åtgärder, vilka uttag som är gjorda, vilken tillväxt det varit per år samt en övergripande sammanställning. Sedan kan man också göra en framtida kassaflödesanalys, men den har vi inte använt oss av så jag nämner bara att funktionen finns.

Så om du idag har en analog plan och har funderat på att konvertera den till en digital plan så tycker jag du ska ta steget. Prata med din inköpare eller skogsägarförening eller undersök de olika fristående systemen som finns på marknaden. Se till bara att det är du som skogsägare som äger och har kontroll på din plan och att du är nöjd med gränssnitt och funktioner.

Hållbart skogsbruk del 6 - Balans mellan vilt och bete
Vi kommer aldrig att dö