Så här års brukar vi markbereda och i torsdags drog vi igång. Vi markbereder med harv och vi vill göra det sent på hösten av flera anledningar. Dels har vi hunnit köra ut den avbarrade GROTen och så brukar det vara lite fuktigt i marken vilket minskar risken för brand. Vidare så hinner det inte komma upp något gräs eller örter innan vi ska så och plantera på våren.

Varför markbereder vi överhuvudtaget kanske vi ska fråga oss först? Jag vet att många har synpunkter på markberedning, att det river upp fula sår i skogsmarken men vi strävar efter att markbereda grunt och då blir inte påverkan så stor men det skapar förutsättningar för en bra beskogning. Men om det är för blött i marken, till exempel om det växer vitmossa, då lämnar vi marken orörd och sår direkt i mossan.

Fördelen med markberedning är att fröet får en bra plats att gro på med liten konkurrens av gräs och örter. Och snytbaggarna tycker inte om att krypa fram över mark som saknar växter, då blir den ett lätt byte för sina ovänner som gärna äter upp dem. Den verkar inte heller tycka om direkt solljus. (Jag hittade en liten handbok om snytbaggen om man vill fördjupa sig en lördag eftermiddag med ett glas portvin vid brasan när regnet strilar ned. Här hittar du handboken, som är utgiven av SLU och Växjö universitet). Markberedning ger en rad andra effekter också men jag tror de viktigaste är just bra groningsplats med nära till blekjorden, ingen gräskonkurrens och mindre risk för snytbaggar.

Micke, som vår markberedere heter, har markberett hos oss i många år och gör alltid ett förnämligt jobb. Han vet att vi vill ha det grunt och att undvika de blöta och sanka partierna och vi går alltid med när Micke kör, då ser vi hur det blir och kan ge feedback direkt. Han styr nämligen trycket på harven med hydraulik och tycker vi att det blir för djupt så lättar han på trycket och vice versa förstås. Och det vi strävar efter är att komma precis ned i blekjorden och gärna lite inblandning av humus. Vi vill absolut inte ned i rostjorden, då är vi för djupt. Om man sår i rostjord är risken för uppfrysning stor så det undviker vi.

Den här gången hade Micke problem med en läckande kolv så han fick skruva en del och åka iväg och reparera kolven. Han kom tillbaka på eftermiddagen och efter lite mekande och svetsande så var den på plats. Micke berättade att harvaggregatet var från 2005 och har gått snart 45 000 timmar. Inte dåligt! Men tänderna är nya för säsongen.

Vi brukar alltid reka innan så vi vet var vi vill ha det berett och var vi ska lämna orört.

Vi hann inte klart men i början på nästa vecka så är vi klara och då har vi skapat bra förutsättningar för vårens sådd och planteringar. Jag gissar att det kommer at bli runt 15 hektar som markbereds så det är en hel del.

Om man vill höra mer om vår markberedning så har vi en hel podd om det, som ni hittar här.

Nedan ser ni en liten film som vi gjorde i våras där vi pratar om markberedning.