Idag hade vi stämt träff med min kusin Jonas i skogen. Han är inköpare på BillerudKorsnäs, som har sin stora anläggning i Frövi väldigt nära oss. BillerudKorsnäs tillverkar vätskekartong (t.ex. juice och mjölkförpackningar) och förpackningskartong (t.ex. parfym, choklad, elektronik och exklusiva drycker) i Frövi. För inte så länge sedan gjorde jag och min fru ett studiebesök där, vi fick en guidad visning av Jonas. Själva pappersmaskinen är enorm, över 100 meter lång. Man förstår att det är stora investeringar när företagen investerar i nya maskiner.

Ibland säljer vi gallringar till Jonas och BillerudKorsnäs och nu hade vi några bestånd som vi vill gallra i vinter så vi träffade Jonas i skogen för att titta på dem tillsammans. Det var några bestånd vi var lite fundersamma över om tiden var mogen för gallring eller om vi skulle vänta något år till. Jonas har stor erfarenhet och väldigt duktig så vi har stort förtroende för honom, alltid bra att höra hans åsikt.

Det var en riktigt vacker morgon, ett par grader plus, helt stilla och dimma som sakta löstes upp av solen.

Innan vi kikade på gallringarna stannade vi till och visade Jonas en riktigt hög och fin gram vi hittat. Vi passade på att mäta höjden på den när vi var där och drygt 34 meter hög och runt 60 cm i diameter i brösthöjd. Inte dåligt!

Sedan bar det av in i skogen för att rekognosera våra eventuell gallringar.

Bland annat kom vi förbi en kraftig brant men där kom vi överens om att låta granen stå. Ett helt litet område som vi lämnar orört.

Men vi hittade en liten lustig sak i sluttningen som vi stannade till vid, se nedan:

Ett djur har rivit sönder en myrstack och i samma veva dragit klorna i granen så den blivit skadad. Frågan är vad det är för djur som varit framme? Ja, det är ingen ekorre, det var vi överens om. En björn kanske? Inte omöjligt, det har setts björn i några åtelkameror inte så långt härifrån.

Efter lite rekande så gick Bosse och fortsatte stämpla och jag och Jonas satte igång med att märka ut gallringarna och digitalisera kartorna som ligger till grund för gallringsdirektiven. Det här gör normalt inköparen själv utan vår hjälp men det är alltid lärorikt att följa med när ett proffs jobbar. Jag lär mig alltid mycket när jag går sådana här rundor med Jonas.

Vi drog upp basvägar och märkte på var gallringen startar och där det behövs gränserna också. När vi går runt gallringen så digitaliserar Jonas gränsen i sin kartapp i telefonen. Det här använder sig sedan skördar- och skotarföraren när de ska gallra.

När vi går runt och gör detta så tittar vi efter hänsynsobjekt, till exempel kolarkojor och kolmilor. Vi hittade några stycken, vilket man ofta gör här i Bergslagen. Det kolades mycket för kolen behövdes till alla järnbruk som ligger i närheten.

På båda bilder ovan ser man rester av kolarkojan och de här är kulturminnen som måste förbli oskadda i gallringen. De märks ut både med band och i den digitala kartan.

Vi höll ett högt tempo och hann med rätt mycket innan det började mörkna. En del jobb återstår innan allt är klart men nu är vi på god väg. Nu får vi hoppas att vi får en bättre vinter i år än förra året. Vi vill ha kyla och hårt i marken!