Vad jag pratar om när jag pratar om produktion av kvalitetstimmer

Idag hade vi besök av Karin från tidningen Skogen. Hon är reporter där och hon besökte oss för att skriva några rader om hur vi sköter vår skog med syfte att producera kvalitetstimmer. Jag har träffat Karin några gånger och det är alltid trevligt att få en pratstund med henne. Tidningen Skogen har ofta (eller är det alltid?) temanummer och deras nästa nummer har kvalitetstimmer som tema. Eftersom vi fokuserar på att producera kvalitetstimmer så hoppas jag att vi kan tillföra något eller åtminstone ge lite idéer om hur man kan göra.

Vi tog en kopp kaffe på gården och pratade lite om vårt skogsbruk innan vi åkte upp till skogen för att kika på några saker rent konkret. Vi hade begränsat med tid till förfogande så det blev ett högt tempo, en crash course i kvalitetsproduktion av sågtimmer.

Vi började med vår beskogning. Får man inte den bra så är det naturligtvis svårt att få en riktigt bra skog. Vi besökte en föryngring som vi sådde och planterade i våras och det var otroligt mycket plantor uppe där. Även om året 2020 tillhört de rent sämre rent livsmässigt på grund av Covid-19 så måste året 2020 tillhört de bättre åren växtmässigt, det är fullt med plantor i backen!

Ovan ser man en planterad gran och frösådda och/eller självföryngrade tallplantor

Vi visade också vår metod att så tall med Skogspoddens sårör och hur pass smidigt det är.

Efter en del prat och resonemang runt beskogning så åkte vi vidare till en röjning vi gjort nyligen. Det är en tallsådd som precis har kommit upp i älgsäker höjd och är röjd och stamkvistad. Det blev en del diskussion kring grenvinklar, kvisttjocklek och stamkvistning bland annat.

Efter det var det dags att prata lite gallring. Vi visade på ett bestånd straxt intill som vi börjat stämpla, dill vill säga vi har börjat markera de träd som ska gallras bort. Ocj som tur är så har vi ett bestånd på andra sidan vägen som redan är slutgallrat som vi kunde gå över till och kika på hur slutresultatet ska se ut.

Jag hoppas vi kunde förklara förståeligt. Ibland när vi kommer igång kan vi bli lite som Piff och Puff på julafton känns det som, det finns så mycket man kan prata om när det gäller skogsbruk. Men jag ska försöka sammanfatta vad vi försökte få fram.

  1. Vi lämnar runt 40 frötallar/hektar (där det finns) som vi själva synar ut och markerar.
  2. Markberedning sen höst (i de fall där vi markbereder, vilket inte är alltid). Kör ut avbarrat GROT innan markberedning.
  3. Kommande vår: Glesplantering gran (1250-2000/hektar beroende på bonitet) och sådd av tall mellan granarna (300g tallfrö/hektar). Målet är att ha 10 000 plant/hektar, de ska stå och trängas.
  4. Två till tre (oftast tre) försiktiga lövröjningar. Lämna mycket mat kvar till klövviltet hela tiden och spar löv som huvudstam där det är lämpligt.
  5. Röj fram huvudstam av tall först vid älgsäker höjd (fem meter). Om man vill, stamkvista tallen i två omgångar upp till 4,6 meter (lite överkurs).
  6. Gallring: Stämpla själv träd som ska bort. I gran kör vi med en gallring ned till ca 1 000 stam/hektar. I tall och blandskog två gallringar där vi i den sista gallringen vid 55-60 års ålder siktar på 550 tallstammar/hektar. Sedan kan tallen stå och växa till sig och producera förhoppningsvis ett högt värde.

Försöker vi uppfinna hjulet igen? Nej, mycket av ovanstående är sådant som har gjort tidigare men till viss del glömts bort eller plockats bort av olika skäl. Värt också att påpeka att det finns inte ett sätt att sköta sin skog på, det finns många sätt. Och ovan är en förstås en förenkling av vad vi berättade för Karin och vi får läsa nästa nummer, Skogen nummer 11, hur reportaget blev och den kommer i slutet av november. Och då planerar vi att släppa en podd på samma tema samtidigt. Se där, något att se fram emot i november!