För knappt fem år sedan startade jag och min far Skogspodden. Delvis föddes idén till podden när jag var på ett seminarium med Future Forest på KSLA i Stockholm våren 2016. Det var första gången jag deltog i något skogligt seminarium (jag jobbade fortfarande på Ericsson då) och debatten mellan miljörörelsen och företrädare för skogsindustrin var bitvis rätt polariserad där och det har nog inte minskat sedan dess, snarare ökat. Jag förstod inte allt som togs upp under debatten kring seminariet, den bild av skogsbruket som företrädare för miljörörelsen beskrev kände jag inte alls igen från min fars skogsskötsel. Och det är likadant nu, den bild av det Svenska skogsbruket som målas upp av DN och en del i miljörörelsen skiljer sig rätt mycket från min bild. Ibland får man intrycket att vi skogsbrukare är dåliga människor som A) inte förstår oss på naturen, B) tar inget långsiktigt ansvar för den skog vi brukar, utan bara siktar på kortsiktiga vinster och C) odlar vår skog för att sälja den som bränsleved.

Min bild av det privata småskaliga skogsbruket är en helt annan. Vi är cirka 320 000 privata skogsägare och vi äger i runda slängar hälften av skogen i Sverige och genom Skogspodden så har vi kommit i kontakt med många små privata skogsbrukare. De flesta är väldigt engagerade och intresserade av att lära sig mera om skogen och naturen. Många hör av sig till oss för att fråga om olika skötselalternativ eller tipsar om innehåll i podden de gärna skulle höra mera om. Och många hör av sig för att visa något de gjort i skogen eller bara bolla lite olika idéer kring beskogning, trädslagsval, röjning eller gallring. Låt mig presentera 3 av de 320 000 privata skogsägarna som jag lärt känna.

En lyssnare hörde nyligen av sig och berättade om ett spännande projekt han håller på med. Frank, som han heter, bor på en släktgård utanför Köping där han är minst 14:e generationen (!) i släkten som bor där. Frank jobbar heltid i krävande position i en större koncern men på sin fritid brukar han skogen som tillhör gården. Den är på ca 40 hektar skog samt 40 hektar åker som är utarrenderad. Han håller på och renoverar flera av husen på gården och varför inte använda sitt eget virke? Titta på den här stocken!

Frank har en egen  bandsåg på gården och nu avverkar han riktigt fina tallar som han själv sågar upp. En del ska bli nytt golv i hans mammas barndomshem som hans morfar lät bygga i slutet på 40-talet med virke från skogen. Frank var snäll och hörde av sig till mig och frågade om jag ville vara med när han sågade upp en här fina stocken. Tyvärr hade jag inte möjlighet att delta, men min far var med och han var mycket imponerad över vad han fick se. Jag hoppas kunna besöka Frank snart och kanske göra ett inslag i podden om Franks skogsbruk, hans renoverande av släktgården med virke från den egna skogen. Hur länge håller ett golv gjort av kvistren furu?

Ett annat exempel är en skogsgranne i Gusselby, Ove. Han hör ofta av sig och vill bolla lite idéer om skogsskötsel. Ibland har han hört något vi sagt i podden och som han vill diskutera kring, alltid nyfiken och vetgirig och vill lära sig mera och alltid villig att dela med sig av sina kunskaper. Ibland när han hör att vi ska göra något moment i skogen så kommer han och besöker oss för att se hur vi gör. I höstas besökta han oss när vi stämplade en gallring för det ville han se hur vi gjorde. Och ibland besöker vi honom för att se något han gjort i sin skog.

Nyligen köpte Ove till ett skogsskifte i Gusselby. Det var eftersatt, det fanns delar som inte hade blivit röjt och andra delar där det var dags att gallra för länge sedan. Ove sätter igång och börjar sköta om skogen direkt. Han drar igång en gallring, han röjer och han bygger vägar. Mycket jobb och stora utgifter, som förhoppningsvis på sikt lönar sig. För det alla skogsägare vill ha är timmer, allt annat är restprodukter. I en del av skogen har han en björkskog där han ska plantera gran under. Det ska bli intressant att följa och häromdagen ringde Ove och berättade att han röjt fram en bestånd så att det nu var treskiktad (!) och att han funderade på att testa hyggesfritt där, ska också bli intressant att följa.

Mitt tredje exempel på en privat skogsbrukare är min kusin Jonas. Han har haft flera olika jobb inom skogssektorn, bland annat har han jobbat på skogsstyrelsen där han bland annat inventerade nyckelbiotoper. Numera är han inköpare på BillerudKorsnäs och han har också egen skog i Gusselby, så vi är skogsgrannar också.

Jonas har ett förflutet inom fältbiologerna och han är dessutom ornitolog och han har ett fantastiskt stort kunnande om skogen och naturen. Han lyckas kombinera det storskaliga skogsbruket, med dess villkor, och en stor naturhänsyn. Vi säljer en del gallringar till honom och jag försöker vara med honom i skogen så mycket som möjligt när han gör sina traktdirektiv, för jag vet att jag lär mig nya saker varje gång.

På sin fritid är Jonas också i skogen, då spanande efter fåglar eller vandrar med sin familj på jakt efter nya naturupplevelser. Nämnde jag att Jonas och hans fru Maria föder upp lamm hemma på deras gård i Gusselby? Vi köper ett varje år och det känns så bra att veta att lammet är uppfött i den bästa av tänkbara miljöer. Dessutom passerar jag Jonas gård på väg upp till skogen så jag ser hans lamm växa till sig under sommaren. På den tid som finns kvar jobbar Jonas i sin egen skog med röjning och gallring. Han brukar ta hjälp av sina söner när han gallrar, Jonas fäller och de brosslar. Bra träning!

De här tre exemplen är några av de personer som jag kommer i kontakt med och de representerar en skogsägare som sällan beskrivs i media. Gemensamt för alla tre är att de tar stort ansvar för sin skog och ser på sin skötsel som långsiktig. Självklart så kan vi privata skogsbrukare bli ännu bättre på hänsyn i naturen. Skogsstyrelsen GD, Herman Sundqvist brukar säga ”Allt vi gör idag kan vi göra bättre i morgon” och så är det förstås. Men de allra flesta jag träffar och kommer i kontakt med har ett mycket stort intresse för skogen och tar ett stort ansvar. Och håller landsbygden levande!