Det har varit lite tyst här på bloggen på sistone och det beror på att jag och min fru har varit på träningsläger på Playitas, som ligger på Kanarieön Fuerteventura. Det var ett triathlonträningsläger som ColtingBorssén (dvs Jonas Colting och Jojje Borssén) anordnar. Triathlon är nytt för mig, jag har bara sprungit tidigare så nu gäller det att lära sig simma och cykla och att växla smidigt och snabbt däremellan förstås. Hela lägret var mycket proffsigt arrangerat och platsen är perfekt för ett sådant här läger. Alla tänkbara sportmöjligheter finns inom ett stenkast från hotellet. Ingen skog på hela ön dock, så jobbet lämnade jag hemma.

Dagarna var fulla med olika träningar. Det kunde vara löpning på förmiddagen och simning på eftermiddagen och sedan långpass på cykel dagen efter följt av löpning direkt på det.

Man kunde hyra eller ta med sig egen cykel och eftersom jag hade köpt en begagnad cykel under vintern så tog jag med mig den. Det var premiär för mig att cykla ute på den och eftersom det är en tempocykel (skiljer sig något från en vanlig racer, bl a genom de så kallade tempobågarna som man vilar armarna i, allt för att minska luftmotståndet så mycket som möjligt) så var jag lite lätt nervös för cyklingen men det gick över förväntan.

Hela veckan hade vi följt rapporteringen om Coronaviruset i Sverige och såg upptrappningen. Vi trodde vi skulle hinna hem innan det ballade ur fullständigt men det gjorde vi inte. Näst sista dagen var vi några stycken som sprang en runda tidigt på morgonen och när vi kom till grannbyn stod det två poliser som stoppade oss och förklarade att vi ögonaböj måste springa tillbaka till hotellet, för nu var hela Spanien satt i karantän. Så när vi kom tillbaka blev vi informerade om att från och med då måste vi hålla oss på hotellområdet (senare blev det rummet) och poolen, gymmet och stranden var avstängd. Och det här var ca 24 h innan vårt plan skulle gå hem, så det blev en del väntan. Men det gick ingen nöd på oss, jag hade nog tränat klart ändå (jag fick in 24h träning, det räckte för mig) och vi kunde jobba lite med återhämtningen på restaurangen som låg på hotellområdet.

En lyckad semester men nu har vi satt oss själva i karantän här hemma, för i värsta fall skulle vi kunna ha ett virus i kroppen och det vill vi i så fall undvika att sprida vidare. Nu tror vi inte att vi har det, vi känner oss kärnfriska och vi har använt handsprit flitigt, men man kan aldrig vara säker.