Det brådskar att bygga ut det svenska elnätet. Orsakerna till det är många. Men faran är att många markägare drabbas när nya luftledningar snabbt ska dras genom landet.

Riksdagen ska – om allt går som planerat – den 22 juni 2021 besluta om förändringar i tillståndsprocesserna för elnät. Enligt regeringen behöver regelverket moderniseras för ”att det ska bli enklare att bygga ut elnätet i Sverige och att tillståndsförfarandena ska bli mindre resurskrävande för både elnätsföretagen och de berörda myndigheterna.”

Planerna på regeländringar kan ses som ett uttryck för den ökade laddningen i energipolitiken. Under ett par år har det återkommande höjts krav på att det måste gå snabbare att dra kraftledningar genom Sverige.

Särskilt regeringspartierna Socialdemokraterna och Miljöpartiet framställer nya kraftledningar som en mirakellösning för att lösa den allt mer ansträngda effektsituationen i södra Sverige. Det har gått politisk prestige i elnätet.

Om den lagändring som ligger på riksdagens bord nu inte gör att elnätsutbyggnaden får kraftig fart lär politiken vara beredd att göra det ännu enklare att bygga nya kraftledningar. Byggnationen av elnät har potentiell att inom några år segla upp som en brännhet politisk fråga som påminner om konflikten kring vindkraftsutbyggnaden – för de stora kraftledningarna måste ju gå över någons mark.

Nya elnät kan komma att dela såväl landet som enskilda fastigheter.

Vad är det då som gör att det brådskar så? Vad är det som gör en utbyggnad så akut?

Följande gör elnäten till en laddad politisk fråga:

1. En historisk skuld. Det statliga stamnätet för el borde ha byggts ut för flera år sedan. Det är knappast en överraskning för ansvariga myndigheter och politiker att det tar tid att både bygga och få tillstånd att smälla upp nya kraftledningar i Sverige.

2. Förlusten av kärnkraften. Det fanns en plan för hur tillgången till el skulle säkras i landet. I norr var den pålitliga vattenkraften garanten. I söder, dit det inte gick att överföra el från norr på grund av kapacitetsbegränsningar i nätet, byggdes kärnkraftverk. Reaktorerna låg strategiskt längs med kusterna. Forsmark. Oskarshamn. Barsebäck. Ringhals. Men i takt med att politiken ökade sin inblandning har kärnreaktorerna avvecklats en efter en. Under Göran Perssons (S) tid som statsminister tvingades Barsebäcks två kärnkraftsreaktorer att stänga, vilket bör ses som början på den ansträngda effektsituationen söder om Dalälven. Den sittande rödgröna regeringens politik, med effektskatten och subventioner till främst vindkraft, slog mot kärnkraften än mer. Avvecklingar har skett i Oskarshamn och Ringhals. Regeringens missgynnande av kraftvärmeverk har även det bidragit till att försämra läget, i och med att värmeverk utan elproduktion tar över.

3. Elen finns i norra Sverige. När kraftverk har bommat igen i söder har blickarna riktats mot det elrika norr. Ekvationen beskrivs som enkel. I de norra elområdena finns gott om el och i söder är det brist. Genom att bygga bort flaskhalsen i näten i nord-sydlig riktning löses den ansträngda situationen söder om Dalälven. En brasklapp är dock att industrietableringarna flockas i norra Sverige vilket kan leda till att det inte finns så mycket el att föra över när ett nytt utbyggt nät väl är på plats.

4. Växande befolkning och näringsliv. Sverige växer vilket ökar efterfrågan på el. Nya bostadsområden byggs och näringslivet expanderar. Industrins omställning till en mer hållbar produktion leder också till ökade krav på energiförsörjningen. Det behövs mer så kallad grön el och den behöver vara leveranssäker. På sina håll leder det här till krav på nya elnät. I såväl Gällivare som Oxelösund har långa tillståndsprocesser för att bygga ut elnätet beskrivits som ett hot mot ett den högprofilerade Hybrit-satsningen på fossilfritt stål.

5. Elektrifieringen av samhället. I takt med att allt fler prylar går på el så ökar efterfrågan, vilket såklart ställer allt större krav på elnätet. Det digitala samhället slukar enorma mängder el. Ett exempel på den energiåtgång som digitaliseringen resulterar i har tagits fram av Umeå universitet (2016). Det visade att 2,5 miljarder visningar på videosajten Youtube av den koreanska popvideon Gangnam Style i ett värsta scenario kan orsaka koldioxidutsläpp som motsvarar det årliga utsläppet från cirka 100 000 bilar.

6. Omställningen till förnybar energiproduktion. Som exemplet med popvideon visar så är det avgörande hur elen produceras för att elbilar eller papperslösa kontor ska vara hållbara. Det här har ställt krav på en omställning. Den energiöverenskommelse som slöts mellan de fem riksdagspartierna S, M, MP, C och KD i juni 2016 innehöll ett mål om att Sverige år 2040 ska ha en helt och hållet förnybar elproduktion. I praktiken innebär det här satsningar på framförallt sol- och vindkraft – vilket blir en kontrast till hur svensk energiförsörjning tidigare var utformad. Då var ett fåtal stora kraftverk grunden i elsystemet. Det innebar att elnäten byggdes upp för att transportera el från några jätteanläggningar ut i landet. Men genom att vind- och solkraftverk ligger utspridda och varje verk inte producerar på långa vägar lika mycket som en kärnreaktor så ställs plötsligt andra krav på elnätet. Det ställer krav på utbyggnad och det gör elnäten viktiga i energiomställningen.

7. Den politiska insatsen. Det politiska priset för en misslyckad energiomställning är också högt. Givet samhällets stora elberoende blir snabbt en elkris kännbar. Om delar av Sverige slocknar under en toppbelastning en kall vinter är det politiska ansvaret för situationen alldeles uppenbar. Det är inte heller ett scenario som går att utesluta. Svenska kraftnät har i ett par år varnat för att elförsörjningen blir allt mer sårbar. Redan 2018 konstaterade Svenska kraftnät att om vintern 2020-2021 blir en så kallad tioårsvinter (extra kall), är det kalkylerade effektunderskottet i Sverige vid topplast 3 000 megawatt. Alltså – en smällkall vinter är Sverige beroende av betydande mängd importel och om det inte går att importera så återstår att stänga ner delar av elnätet, så kallad roterande bortkoppling. Det senare innebär att Svenska kraftnät för att rädda kraftsystemet kräver manuell frånkoppling av en del av elnätet – vilket aldrig tidigare har hänt i Sverige.

Summa summarum: Utbygganden av elnätet blir allt mer akut och det här lär allt fler markägare runt om i landet märka av, när ett brev dimper ner om att det planeras för en kraftledning genom skogen eller över åkern.

Edvard Hollertz