Funderade på hur jag skulle fortsätta öva och förbereda Mio inför älgjakten… Det löste sig, kan man säga.

Är så trött på att våra trafikolyckor inte räknas som så allvarliga så vi, även vi, kan få viltstängsel. Trafikverket valde istället att sänka vår del av riksväg 23/37 till 80km/h och sa att de gjorde det pga den höga mängden fordon och antalet viltolyckor. Men med sol och snabba älgar räcker inte en hastighetssänkning.
Vi brukar säga att vi bor utmed Sveriges rakaste och bredaste 80 väg.

Igår var det dags igen!
En bil och en älg. En STOR älg!
Alla i bilen klarade sig oskadda. Älgen fick ett slag mot höft och ett bakben. Haltade vidare tills en av våra eftersöksjägare befriade älgen från smärta. Tur ni finns!

Kl 19,30 blev vi informerade om olyckan och kl 2 startade vi kylen. Livet på landet, kan man säga. Planer? Bara att lägga åt sidan och fokusera på nuet. Att lösa uppgiften.

Spännande och lite otäckt, men Tjejen nöjd!

Len basthud var fortfarande på hornen.

För stort djur för slakteriets takhöjd och logen var inte förberedd (av förståeliga skäl), så den smidigaste lösningen fick bli; ute med hjälp av skopan och kvartar. Tur det var en fin och varm kväll/natt och att kylrummet finns.

”Tallplantor har byggt denna kropp”….. Bra med en rejäl fettreserv innan brunsten, för så här brukar inte älgarna se ut i oktober.

2,4 kg hjärta.

Tänder sparade för åldersbestämning.

Typ en 41’a

Skadat kött blir extra proteintillskott till hundarna och att det var gott, gick fort att lära sig.

Nu fortsätter vi att träna. Lite varje dag, så får vi se.

Hälsningar från Mörteleks Frälsegård -En skogsgård mitt i Småland