Tröttlängtan

Blött och trött. Jag längtar bort och hem på samma gång. På något vis. Kan man det?

Bara kvällspasset i ladugården kvar. Sedan är arbetsdagen slut. Hade jag tänkt.

Just nu skulle jag vilja befinna mig i en stuga någonstans. Vid en sjö. Djupt inne i skogen bland granar och myrstackar.

Där skulle jag ligga på en smal säng med en filt över fötterna och läsa tjocka böcker och gamla veckotidningar. Det skulle lukta kokkaffe, trä och trasmatta och jag skulle höra regnet mot plåttaket. Om jag blev hungrig skulle jag koka lite färskpotatis på vedspisen och öppna en sillburk. Kanske skulle jag dricka lite öl ur ett gammalt tjockt dricksglas eller så skulle det få duga med källvatten.

Efter ett tag skulle jag börja sakna telefoner som ringer, tvättmaskiner som trilskas och ungar som kommer och berättar vem som har bråkat och vem.