I helgen har jag utfodrat människor i stället för kreatur. Eller både och kan man väl säga.

Jag har ett förflutet i restaurangbranschen och under fredag och lördag hamnade jag i serveringen på Bergsåkers travbana under Open Trot. Det var jättekul!

Jag bytte det här:

mot det här:

Fullt ös var det, precis som det ska vara, och jag har träningsvärk i vaderna efter allt spring upp och ner för trappor.
Det kändes givande att få byta både miljö och arbetsuppgifter under ett par timmar. Och roligt att komma hem och jobba sedan också. Man kanske skulle göra sådant här lite oftare!?

Hur som helst finns det ju både för- och nackdelar med alla arbeten.

Bra saker med serveringsjobb på travrestaurang:
1. Man får träffa trevligt folk.
2. Man får vara ren.
3. Man får koppla bort hjärnan från allt vanligt.
4. Man får prata med individer som inte bara råmar till svar (även om det fanns några sådana också frampå kvällskvisten).

En dålig sak är att jag inte kan ett dyft om trav! Ingenting! Förutom att det är hästar inblandade. Så det var tur att de flesta nöjde sig med att beställa mat och dryck av mig inte ville diskutera loppen.
Men jag fick ge ett sorts tips. Ett glatt gäng bad mig välja en häst från en lista. Jag valde en som hette någonting med Jack. Jag tänkte på Jack Daniels, och det är ju sällan fel. Oklart dock hur den där Jack sprang men jag hoppas det gick bra.

En annan grej som tydligen är viktig i travsammanhang är något som kallas vinstbong. Jag tror det heter så i alla fall. Bong…eller bång…eller kanske bånge..? Nej, jag skojar bara, men något sånt var det.
Jag fick lära mig att man ska vara jättejättenoga så man inte råkar få med sig någons sådan där vinstbong när man plockar disk från borden… För då kan det bli katastrof!
Tydligen hade jag städat undan en värdefull papperslapp-bong-grej och det blev ett himla liv ett tag! Vi letade i soppåsarna och på golven och hade våra hjärtan i halsgroparna och allting. Jag hann tänka en hel del och fantisera om vilka monstersummor det kunde handla om innan det stod klart att det tack och lov bara rörde sig om någon hundring i vinst. Jag antar att det hade kunnat vara mycket värre! Till slut hittade vi den där lappen också, bland matrester och annat, och alla kunde andas ut. Vilken lättnad!

Men vem skötte djuren då kanske folk undrar? Eftersom det är skördetider och sånt och Danne inte alltid är hemma?
Jo det har mest varit Linnea. Det är himla bra med stora barn som vill vara med och jobba. Morgonpassen och foderblandningarna fixade jag innan jag for, sedan skötte hon det mesta av kvällsracet helt själv.