Välkommen till år 2000! Här vankas det räkmackor med ägg och snirkliga gurkskivor efter en lång dags skördearbete. Elin Bergström hette Elin Bonde (jag vet, hur KAN man bara byta bort det namnet?) och var blott sjutton år gammal. 

För övrigt vet jag inte vad jag ska säga om de här bilderna riktigt… Det är bara så många frågor!

Varför är behån utanpå tröjan? Varför har jag så korta byxor? Är det mjöl eller färg på byxbenet? Var klädkoden för kvällen ”cirkus” eller ”mentalsjukhus”? Eller en kombination?

Några svar har jag inte men lillfoten min är bra söt tycker jag!
Äh, hela jag var väl ganska söt som jag får säga det själv! Titta bara! En liten flickunge som pillade med räkor och drömde om lyckan en kväll i mammas kök!

Det här är faktiskt, tro det eller ej, ett av de bättre kort på mig som jag har hittat under mina julkalenderbestyr. Jag är nämligen inte så väldans ”photogenique”, som franskafröken skulle ha sagt. Ser oftast hemlös/drogad/jättegammal ut på bild. Därför är jag väldigt tacksam för dagens teknik som gör det möjligt att ta alla de där trehundrasjuttionio bilderna som krävs för att få till en som är bra! Annat var det förr! Klick, klick tills filmrullen var full. Sedan in med den i något skåp ett halvår eller så tills någon kom sig för att ta med den till stan och få den framkallad.

Själva lantbrukskopplingen i det här inlägget är att vi hade ett maskinsamarbete med mina föräldrar under ett antal år. Bilden är från den perioden. Ofta fikade vi tillsammans efter avslutat jobb, antingen här hemma eller hos mamma och pappa. Men det var inte alltid man hade så här kreativ klädsel!