En stökig tisdag

13 mars, 2018

Jag åkte till stan för att gå till tandläkaren. Jag skulle även hämta en kraftöverföringsaxel och ett knutkors, tanka några dunkar med diesel, hämta ut två pass och eventuellt äta något.  

Jag var trött och hade i-landsångest på grund av byte av telefon. Jag hade brorsans pösiga byxor på mig och oplockade ögonbryn. Och, visade det sig, inget bankkort med mig. Inget som fungerade i alla fall.

Tack och lov finns det fortfarande vänlighet och medmänsklighet i den här världen så det var egentligen bara maten jag blev utan. Resten löste sig förvånansvärt bra. Jag fick bland annat en parkeringsbiljett av en okänd man och lyckades prata mig ut från tandläkarmottagningen, som inte hade faktureringstjänst, utan att någon blev arg på mig.

Kraftaxeln däremot hade inte inte kommit men knutkorset var på plats.

kors

Sedan fick jag veta att jag hade skickat ett ”singelmail” till en chef på Swecon härom veckan…
Vad ett singelmail egentligen är vet varken han eller jag men han hade visst blivit lite fundersam med tanke på alla dejtingsajter och appar som finns idag. Och ännu mer fundersam var jag eftersom jag är väldigt o-singel och inte har den blekaste aning om varför det kom att stå singelmail i ämnesraden! Lite kul var det i alla fall.

Sedan var det det här med telefonen. Hur knasigt har det inte blivit?! Att man har så mycket av sin tillvaro i en liten fyrkant? 

Min telefon har varit bråkig ett tag och inte velat ta laddning och heller inte göra säkerhetskopior. I lördags köpte jag en ny efter lång vånda. Hittade till och med en till nedsatt pris som jag tyckte verkade bra. Den gamla dog till sist ordentligt igårkväll så det blev bråttom att skaka liv i den nya. Men innehållet i den gamla gick ju inte att återskapa på grund av det där med säkerhetskopieringen.

Vilken tomhet!! Inga kontakter, inga anteckningar, inga meddelanden. INGENTING!!  Jättekonstigt och väldigt tråkigt. Och jobbigt. För jag kan uppenbarligen inte ens mina barns telefonnummer utantill…

Som tur var hittade jag en liten kombinerad kiosk- och telefonreparationsfirma när jag var i stan.
Jag visade min gamla trasiga lur som hade spräckt skärm och var alldeles uppsvälld till följd av batterihaveriet. Jag hade förväntat mig pannor i djupa veck och förebråelser för att jag var en sådan dålig telefonomhändertagare men möttes istället av idel värme! Killen i kassan sa att han kunde laga den, starta den och även hjälpa mig att säkerhetskopiera. Han fixade även ett skärmskydd till min nya telefon! Och när han såg att jag hade den instoppad i en strumpa för att jag saknade fodral kunde han hjälpa mig med det också. Till en billig penning som jag får betala vid senare tillfälle.

strumpa
Telefonfodral… 

I morgon är det Lantmännen-stämma och då ska jag vara pigg och fokuserad. Och jag är väldigt glad över att jag slipper komma med telefon i strumpa! Det ser helt enkelt inte bra ut!

tele
Ny telefon, nytt fodral. Svartvit bild för att jag just nu är så blek, ovårdad och trött att färgerna ändå inte syns!

Lille Skutt och en påfrestade natt
Äntligen takdropp!