Sol genom nya takstolar kan göra vem som helst lite religiös tror jag. Eller så är det bara jag. Troligtvis bara jag. Jag tycker att det är väldigt fint i alla fall. En byggnad som tar form och ändå öppet mot himlen. Man är inne, fast ändå ute. Och vädret når in, på gott och ont.

Det är något särskilt med nytt trä. Doften. Ljudet i det när det spikas och sågas. Det sjunger.

Tänk hur man kan romantisera kring arbete och byggprojekt va? Men jag gillar att vila i det ibland. Det är liksom inget värt om man inte kan se det vackra mitt ibland det andra, det företagsmässiga, jobbrelaterade.

Just nu är det lite byggpaus på grund av skörd och jakt. Men snart drar det igång igen.