Valvaka hemma i soffan. Vi var iväg och röstade nu på kvällskvisten och efter det blev det en tur in på pizzerian som låg vägg i vägg med vallokalen. Det var jättetrevligt och vi kunde följa valbevakningen på tv medan vi åt. En bra kväll. Det blev både familjehäng och allvarliga samtal om politik och demokrati. 

Barnen fick se hur det gick till i vallokalen och vi pratade mycket. Jag vill att de ska förstå hur fantastiskt det är med demokrati och hur viktigt det är att fortsätta värna om den. Alltid. Jag berättade om fusk, hot och odemokratiska val runt om i världen och vi pratade om främligsfientlighet, olika partiers historia och om plikten att rösta. För jag tycker att det är en plikt. En vacker och viktig plikt.

Men nog är man orolig inför valresultatet detta år. Som väntat går SD starkt framåt och det känns som… ja, vad känns det som? Någon sorts allmän hopplöshet kanske? En sorgsen undran över hur det kunde bli såhär? Vad var det som gick fel? Vad missade vi? Och framförallt. Hur går vi vidare?

Jag tror att vi måste kavla upp ärmarna ordentligt nu. Prata mer, ifrågasätta, diskutera, engagera och reagera. Hjälpas åt att sprida mer medmänsklighet och sundhet både i debatten och i vår vardag. Förnuft helt enkelt.