Hej, Linda. Här är ett brev till dig från Zambia
Hej Linda
Hur mår du? Jag mår bra. Här i Zambia är det trevligt men jag får ta åksjuketabletter ibland. Trots att jag har mammas armband med småkulor som ska trycka på en illamåendenerv. (Men om hon frågar kan du säga att de funkar bra)
Vi åker på gravelroads (grusvägar, men det förstod du ju själv) och ibland ser vi getter och boskap. Det skulle du gilla. Några kor som jag såg igår hade något Jerseyliknande över sig och om du hade varit med hade du nog bett Edvard stanna bilen så du kunde ta bilder. På tal om bilder. Du borde vara med som min fotograf.
Hoppas allt är bra där hemma. Är Danne extra mycket med Lexia nu när jag är borta? Hur går det med skörden och hur mår alla djur?
Här är det torrt. Det har varit en regnperiod nyss men det har nästan inte regnat något alls. Det är väldigt läskigt eftersom det går mot varmare tider nu och ännu mer torka. Om det inte kommer regn så blir det katastrof. I södra Zambia är det redan det. Katastrof alltså. Många har inte mat för dagen där.
Förutom att man tänker mycket på människors tillvaro med torkan och allt så tycker jag att det går bra för mig här i Zambia. Jag har dansat och skrattat med lokala bönder och så har jag blivit nära kompis med en kille som heter Barry. Så nära jag har döpt om honom till Rolle. Men det vet han inte än. Varken att vi är supertajta eller det med namnet.
Men det är inte bara jag. Muhamed i vår resgrupp har också döpt om en person. Till Shakira.
En sak till. Jag har ätit get-våm. Gör inte det, Linda. Och dränk inte annan mat med getvåmsbuljong heller för det har en tendens att ta över lite.
Jag undrar om man vänjer sig vid våmsmak? Det tror jag. Men det tar nog ett tag.
I morgon ska vi ut på nya äventyr. Ha det bra och skriv inte tillbaka för jag är snart hemma igen.
Med vänlig hälsning
Elin