Nu blir det skitprat
Efter inlägget om kalvar med risiga magar fick jag några följdfrågor i mailkorgen. Kul! Det resulterade i det här inlägget med några tips och trix från mig. Håll till godo och lägg till era egna kurer i kommentarerna.
Precis som vissa småbarnsföräldrar kan vi kalvbönder hamna i djupgående och ganska gränslösa diskussioner om bajs. Mängd, färg, lukt och konsistens avhandlas och jämförs helt utan hämningar och vi kan alla enas om att diarréer är något man absolut inte vill veta av. Men vem vill det förresten?
Det finns många huskurer och mirakelmedel mot kalvdiarréer och vi har nog testat det mesta genom åren. Från hemmablandade vätskeersättningar till kolpasta. Nu har vi stabiliserat oss till ett antal enkla rutiner och framför allt, vi jobbar förebyggande. För det bästa är ju att inte ha några diarréer alls att hantera.
Vid kalvdiarréer som ändå förekommer är detta mina bästa tips:
Vatten. Alltid rent vatten tillgängligt.
Vätskeersättning, elektrolyter, eftersom de drabbade kalvarna har vätskebrist och sällan eller aldrig dricker tillräckligt av det där vattnet man ställer fram. Vi använder en produkt från Delaval som man kan blanda direkt i mjölken. Det tycker jag är bra med tanke på att de ofta får nedsatt aptit och sällan orkar dricka både mjölk och extra vatten med elektrolyt. Vi tar alltså INTE bort mjölken. Kalven behöver sin mat.
Avskildhet. Diarrekalvarna blir trötta och behöver lugn och ro. De bör inte heller bli utsatta för andras bakterier mer än nödvändigt. De kan dessutom lätt smitta andra, friska kalvar om de delar box.
Värme. Ett täcke om det är lite kyligt. En risig mage tar mycket energi från kroppen.
Metacam. Vi är anslutna till VILA och har möjlighet att ge läkemedel själva för vissa saker. Vid diarré kan man ge Metacam som smärtstillande. Det har ofta god effekt på allmäntillståndet men är ett snällt preparat som inte löser grundproblemet.
Tillsyn och omsorg. Ett gott djuröga är viktigt som alltid. Både för den sjuka kalven som behöver extra omvårdnad och för de andra djuren i närheten. Diarréer är alltid en anledning till vaksamhet och extra koll. Bakterier sprids lätt och man måste vara snabb och ha en bra plan för att inte få rundgång bland kalvarna. Man ska även hålla ögonen öppna för efterproblematik som lunginflammationer. Kalvar med diarré har mycket lättare att drabbas av det.
Får man bukt med magar räddar man lungor.
Ren miljö. Extra torrt och fräscht, bra luft.
Veterinärkontakt. Om man behöver goda råd, inte får bukt med problemet, om det sprids till många eller om man misstänker att det orsakas av bakterier eller virus som man behöver hjälp med att få bort, då ringer man sin veterinär. Hellre en gång för mycket än en gång för lite.
Ja, så här jobbar vi. Flera av punkterna är självklarheter för att hålla en övergripande god djurvälfärd, men bekymmer får man ju ibland hur man än gör. Särskilt vi som köper in lite yngre kalvar.
Mer om det förebyggande arbetet för att hindra diarréer kommer i ett annat inlägg, för de som ännu inte fått nog av ämnet kalvbajs.