Han skulle bara ansluta dagvattnet och dräneringarna från tippfickan till de befintliga rören en bit bort. Lite enkelt sådär. 

Tippfickan som vi gillar så mycket hade allt utom ordentlig avvattning. Rör och dräneringsslangar låg redan i backen sedan markarbetet när vi byggde men de hade inget riktigt utlopp och det behövde fixas inför vintern. Det hade kunnat vara väldigt enkelt om det gått att dra alltihop till rören som går alldeles nära tippfickan men dit gick det inte att gräva på grund av berg. Så han fick gå över halva gårn istället.

Det började smidigt och fint med en minigrävare från byn. Sedan hittade man storsten och en annan granne fick komma med större grejer.

Hela gårn blev avgrävd där ett tag. Liksom en elkabel tyvärr. Den åkte på stryk och orsakade ett besvärligt strömavbrott på eftermiddagen. Tänk vilka stora projekt det kan bli av något som föreföll rätt litet i början. Och vad jobbigt beroende man är av ström…

Ett rejält dike blev det. Som tur är kan man köra runt på baksidan för att ta sig till hangarn och kossorna för det gick inte att komma fram här på ett bra tag.

Djupt gick det också och lutningen måste bli rätt annars är det ju tämligen meningslöst.

Ibland tänker jag på hur det skulle bli om Danne plötsligt drog till spanska solkusten eller något. Utan att berätta för mig om sådant som han planerar och har koll på men som jag inte vet ett skit om. Eller om han skulle dö knall och fall en dag. Jag hade till exempel ingen aning om att den här grävningen behövde göras. Att en massa vatten från välgjorda dräneringar och stuprör inte hade någonstans att ta vägen ordentligt.

Hur mycket mer finns det som skulle bli knas om jag blev själv här helt plötsligt? Och hur skulle det bli om jag skulle gå och dö? Snälla, säg att någon hjälper Dannestackarn med bankärenden och sånt!? Jenny? Mamma?

Nog för att man har olika ansvarsområden i ett företag men mycket försvinner rätt snabbt i kommunikationen när man inte jobbar ihop som man brukar också. Det är värt att tänka på en stund faktiskt, oavsett om man är i en sådan situation eller inte. För vår del har det blivit en hel del brandsläckning och distansproblemlösning under den tid som vår dotter varit på sjukhus men i det stora hela har det gått hyfsat ändå. I alla fall på gårdsnivå. Mycket för att båda gör allt det dagliga och att ingenting kring själva djurskötseln står och faller med en av oss. Annat däremot har varit väldigt utmanande och svårt att få till och rören i marken visste jag då absolut ingenting om.